Ny studie: Barns perspektiv på upprepade familjehemsbyten
Var tredje av Sveriges 18 800 familjehemsplacerade barn tvingas flytta oväntat när en placering bryts. En ny intervjustudie från Lunds universitet visar hur barn själva upplever dessa plötsliga uppbrott – och vad som kan hjälpa dem att läka, återfå trygghet och gå vidare.
– När vi intervjuade barnen om deras relationer, vardagsliv och strategier för att må bra, stod det klart att barn som har trygga och långsiktiga placeringar har goda förutsättningar att läka och återhämta sig. Barn som tvingats byta familjehem ofta visade sig må sämre och ha lägre självkänsla, säger Amanda Angelöw, en av forskarna bakom studien.
Studien, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Adversity and Resilience Science, visar att känslan av tillhörighet i familjehemmet, tillgång till psykologiskt stöd samt kontakt med vänner och vuxna utanför familjehemmet är centrala faktorer för barns välbefinnande. Samtidigt är det just dessa faktorer som påverkas mest negativt när en placering bryts.
”Jag behöver orka med känslan av att jag är som en loppisdocka som byts till olika ställen. Orka leva med den känslan. Orka flytta så många gånger, byta skola, skaffa nya relationer”, säger ett av de tolv barn i åldern 12–18 år som deltog i studien.
– Tidigare studier har konstaterat samband mellan upprepade placeringssammanbrott och psykisk ohälsa. Vår studie tillför barnens egna perspektiv och deras inre erfarenheter, vilket inte fångas i kvantitativa analyser eller standardiserade frågeformulär. Den hjälper oss att förstå varför och hur dessa avbrott allvarligt kan hota barns psykiska hälsa. Barnen beskriver hur upprepade flyttar bryter skolgången, förstör relationer och urholkar tilliten till vuxna – allt sådant som är avgörande för deras mående och som stödinsatser behöver fokusera på, säger Elia Psouni, professor i utvecklingspsykologi och projektledare för studien.
Genom att sätta barnens perspektiv i centrum ger studien vägledning för hur omsorgen om familjehemsplacerade barn kan stärkas. Resultaten pekar på flera utvecklingsområden för socialtjänsten: att öka stabiliteten i placeringar, säkerställa tillgång till behandling samt att stödja barns möjligheter att behålla relationer till både jämnåriga och vuxna utanför familjehemmet.
Studien är en del av ett större forskningsprojekt om familjehemsplacerade barns motståndskraft.
Läs artikeln här: https://doi.org/10.1007/s42844-026-00210-w
Kontakt:
Elia Psouni, elia.psouni@psy.lu.se
Amanda Angelöw, amanda.angelow@psy.lu.se