Rädsla tystar kvinnliga politiker i debatten

Kvinnliga politiker avstår i betydligt högre grad än sina manliga kollegor från att uttala sig offentligt på grund av rädsla för hot eller trakasserier − framförallt i frågor som rör migration och jämställdhet. Även politiker med invandrarbakgrund undviker debatt i högre utsträckning. Det visar en studie som baseras på 43 000 svar från svenska politiker i både riksdag och kommuner under en tioårsperiod.

Den nya studien, gjord av två forskare i statsvetenskap vid Uppsala universitet, bygger på analyser av Politikernas trygghetsundersökning från Brottsförebyggande rådet. Det är en återkommande enkät som skickas ut till politiker på både nationell och lokal nivå. I enkäterna fick politikerna svara på om de någon gång avstått från att uttala sig offentligt i någon särskild fråga på grund av oro för hot eller trakasserier. De som svarade ja fick också ange vilken typ av frågor de avstått från att uttala sig om.

– Vi kan se att kvinnor i betydligt högre utsträckning än män undviker att uttala sig i en fråga på grund av oro för hat eller hot, särskilt när det gäller riksdagsledamöterna. Vi kan också se samma problem bland riksdagspolitiker med invandrarbakgrund, även om skillnaden där är något mindre, säger Sandra Håkansson, doktor i statsvetenskap och en av studiens författare.

Bygger på 43 000 svar

I studien utgick forskarna från sex enkäter som skickats ut under åren 2012–2022. Totalt analyserades 43 000 svar från svenska politiker på både nationell och lokal nivå. Forskarna kunde då se att:

• Bland riksdagsledamöterna var det 36 procent av kvinnorna som undvikit offentliga uttalanden, jämfört med 20 procent av männen.
• 36 procent av riksdagsledamöterna med invandrarbakgrund uppgav att de undvikit offentliga uttalanden, jämfört med 26 procent utan invandrarbakgrund.
• Bland kommunpolitikerna uppgav 18 procent av kvinnorna att de undvikit offentliga uttalanden, jämfört med 13 procent av männen.
• 18 procent av kommunpolitikerna med invandrarbakgrund uppgav att de undvikit offentliga uttalanden, jämfört med 14 procent utan invandrarbakgrund.

Undviker frågor om migration och jämställdhet

I fritextsvaren kunde politikerna svara på vilka frågor de hade valt att inte debattera offentligt. Det kunde variera från lokala frågor som nedstängningen av en skola eller en vårdcentral, till mer generella svar som ”migration”.

− Fritextsvaren visar att kvinnliga politiker och politiker med invandrarbakgrund undviker att uttala sig offentligt inom ett bredare spektrum av frågor än andra politiker. Kvinnor tystas dessutom oproportionerligt ofta i debatter som utmanar traditionell manlig dominans – särskilt i frågor om jämställdhet och migration, säger Cecilia Josefsson, som är docent i statsvetenskap och en av studiens författare.

I de fall ett fritextsvar nämndes fler än tio gånger kodade forskarna det som en egen kategori. Överlägset flest var det som svarade att de avstått från att uttala sig offentligt i en fråga som rörde migration.

− Det påstås ofta att det inte funnits en seriös debatt kring migration, eller att frågan diskuterats för ensidigt. Våra resultat visar att det finns vissa perspektiv som kanske inte kommer fram i debatten för att politikerna vill undvika trakasserier och hot, säger Cecilia Josefsson.

Även om migrationsfrågan återkom bland många som undvek offentliga uttalanden, var politiker med invandrarbakgrund inte mer benägna än andra att avstå i just dessa frågor.

Var tredje riksdagsledamot avstod debatt senaste valåret

När forskarna studerade enkätsvaren från den senaste valrörelsen 2022 kunde de se att 38 procent av alla riksdagsledamöterna hade valt att avstå offentliga uttalanden.

− Det är ju en viktig del av rollen som riksdagsledamot att delta i offentliga debatten och att forma opinion. Därför är det alarmerande att hela 38 procent väljer bort att uttala sig offentligt i någon fråga av odemokratiska skäl, säger Sandra Håkansson.

Att vissa ämnen inte lyfts i debatten trots att det rör frågor som många väljare tycker är viktiga, riskerar att leda till snedvridna politiska beslut.

– Att så pass många väljer bort att uttala sig leder till en snävare debatt där vi inte får tillgång till alla perspektiv. Om man bara tänker på jämställdhetsaspekten, så har ju Sverige historiskt haft en numerärt jämställd representation i politiken, särskilt i jämförelse med många andra länder. Men det räcker ju inte med att kvinnor finns i politiken, de måste ges samma utrymme som sina manliga kollegor att forma debatten och sätta frågor på agendan. Vår studie väcker frågor om vilka röster som egentligen hörs, vilket är extra viktigt nu när vi är inne i en ny valrörelse, säger Cecilia Josefsson.

Kontakt

Sandra Håkansson, doktor i statsvetenskap vid Uppsala universitet

Telefon: 073-694 60 05
E-post: sandra.hakansson@statsvet.uu.se

Cecilia Josefsson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet

Telefon: 070-311 21 26
E-post: cecilia.josefsson@statsvet.uu.se

Artikel

Håkansson S, Josefsson C. Silenced Voices: How Violence Marginalizes Women and Immigrant Politicians in Policy Debates. British Journal of Political Science. 2026;56:e23. doi:10.1017/S0007123426101380