Risk för celiaki inget skäl att avstå antibiotika
Risken för celiaki, glutenintolerans, är inget skäl att avstå från antibiotikabehandling. Det visar en nationell studie som analyserat sambanden mellan antibiotika och risk för celiaki.
Celiaki är en kronisk autoimmun sjukdom där vaksamheten och antalet diagnoser ökat, inte minst bland barn och unga. Till och från har exponering för antibiotika, särskilt i unga år, rapporterats som bidragande orsak till framtida celiaki, men bilden är inte entydig.
I den nu aktuella studien, publicerad i tidskriften Clinical Gastroenterology and Hepatology, analyserades data om antibiotikaanvändning fram till ett år före celiakidiagnos hos 27 789 individer i Sverige, vars sjukdom bekräftats via gastroskopi och vävnadsprov från tarmen.
Celiakigruppen jämfördes med en kontrollgrupp om 133 451 individer med matchande kön, ålder och regional hemvist, men där forskarna justerat för socioekonomi, samsjuklighet och vårdkontakter. Celiakigruppen jämfördes också med egna syskon, 33 112 personer, utan celiaki.
Ingen given skiljelinje
Resultaten visar att celiakigruppen oftare använt antibiotika och fått fler upprepade kurer jämfört med kontrollerna. Skillnaden i exponering var dock inte enorm. I celiakigruppen var andelen antibiotikaanvändare 69 procent och i kontrollgruppen 63 procent. Syskonanalysen följde ett liknande mönster.
För att bredda bilden analyserades också data om 225 548 personer som genomgått gastroskopi och vävnadsprov, utan fynd av celiaki. De hade alltså dokumenterat normal slemhinna, men visade sig ha mer antibiotikaanvändning i sin historik. 73 procent hade använt antibiotika, mot 64 procent av de matchade kontrollerna, som i denna analys bestod av 1 089 796 individer.
Intrikata samband
Maria Ulnes är barnläkare och doktorand inom barnmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet:
– Det är lätt att tänka att celiaki är ett resultat av antibiotikaexponering, men sambanden är avsevärt mer intrikata, säger hon. Kanske är det faktorer som infektionskänslighet och kostvanor som bidrar till att personen utvecklar celiaki, möjligen via påverkan på tarmfloran. I vilket fall förefaller adekvat antibiotikaanvändning inte vara en risk i sig.
Att det starkaste sambandet med antibiotikaanvändning fanns i gruppen med konstaterat normal slemhinna, tyder enligt forskarna på att ökad utredning, till följd av symtom från magen, bidrar mer till de observerade mönstren än ett orsakssamband mellan celiaki och antibiotika.
– Vi ser inget orsakssamband mellan celiaki och antibiotika. Ansvarsfull antibiotikaanvändning är förstås viktig, men det finns ingen anledning att avstå antibiotika av rädsla för att få celiaki, avslutar Maria Ulnes.
Studie: Antibiotic use and later risk of celiac disease: A nationwide case-control and sibling analysis, https://www.cghjournal.org/article/S1542-3565(26)00283-1/fulltext
Expertkontakt: Maria Ulnes, förstaförfattare, doktorand i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Drottning Silvias barnsjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tel. 0709 70 08 72, e-post maria.ulnes@gu.se
Presskontakt: Margareta G. Kubista, tel. 0705 30 19 80, e-post press@sahlgrenska.gu.se
Pressbild: Maria Ulnes (foto: privat)