Så formas Ukrainas framtid mitt under kriget
Vad avgör om Ukrainas återuppbyggnad lyckas, eller misslyckas? Forskare från Södertörns högskola och Kyiv School of Economics börjar nu ringa in några av de mest kritiska frågorna: hur miljarderna används, hur jordbruket kan starta igen och vad som får människor att återvända.
Forskningsprojektet (Re)constructing Modern Ukraine fokuserar på återuppbyggnaden i praktiken och tar avstamp i några grundläggande frågor: hur resurser styrs i ett land i krig, hur produktion kan starta om trots skador på mark och infrastruktur, och hur städer, samhällen och tillit till institutioner utvecklas när människor återvänder.
Projektet samlar forskare från Södertörns högskola och Kyiv School of Economics, och finansieras av Östersjöstiftelsen som också i dagarna förlängde projektets finansiering.
När forskarna nyligen samlades i Flemingsberg stod en sak klar. Det som avgör utfallet är inte enskilda insatser, utan hur regler, incitament och beteenden fungerar tillsammans.
Hur kriget förändrar människor
En av arbetsgrupperna följer hur kriget påverkar människors beteenden. En enkätstudie med omkring 2 000 respondenter kopplar erfarenheter av kriget till tillit, samarbetsvilja och synen på institutioner.
Genom att jämföra personer med liknande förutsättningar men olika grad av exponering för våld kan forskarna visa hur konkreta händelser påverkar attityder.
Resultaten pekar på att även kortvariga händelser kan få tydliga effekter, och att dessa förändras över tid.
Det innebär att återuppbyggnaden inte bara är en materiell fråga. Den beror också på hur tillit, samarbete och relationen mellan medborgare och stat utvecklas i ett samhälle präglat av krig.
Städerna där återhämtningen börjar
I de urbana studierna framträder en liknande bild. Människors anpassning och motstånd lägger grunden för återuppbyggnaden. Service, lokalt företagande och vardagliga funktioner visar vägen den framtida urbana utvecklingen.Samtidigt påverkar historiska spänningar mellan stat, näringsliv och civilsamhälle hur samarbeten utvecklas och hur snabbt förändringar genomförs. Städerna kommer inte bara återställs, utan omformas till centrala arenor för det framtida Ukraina.
Marken som inte går att använda
I jordbruket är utmaningarna mer handfasta. Där handlar det om hur produktionen över huvud taget kan komma igång igen. Under workshopen presenterade Pavlo Martyshev från Kyiv School of Economics analyser av vad som sker när mark åter tas i bruk.
Forskningen visar att mycket av stödet har fokuserat på minröjning. Men även när marken är säker återstår omfattande problem. Skador i jordstrukturen, kemiska rester och förändrade odlingsförutsättningar gör att marken inte är redo att brukas. Lantbrukare måste avgöra hur och om produktionen kan återstartas, ofta under osäkra ekonomiska förhållanden.
Återhämtningen ser också olika ut. Större jordbruk har bättre möjligheter att investera i tester och återställning, medan mindre aktörer oftare tvingas ta större risker.
Parallella analyser av livsmedelskedjorna pekar på ett annat mönster. Kriget har brutit upp flödena genom hela systemet, från insatsvaror till transport och export. Effekterna varierar kraftigt mellan regioner beroende på kontroll, stridsintensitet och tillgång till infrastruktur.
Tillsammans visar resultaten att jordbrukets återhämtning är en lång process, där avgörande beslut fattas på gårdsnivå snarare än genom enskilda åtgärder ovanifrån.
Upphandling: när reglerna avgör resultatet
En del av projektet följer hur offentlig upphandling förändrats under kriget. Under workshopen visade Mats Bergman och Dmytro Serebrennikov hur systemet snabbt ställdes om efter invasionen, från formaliserade upphandlingsprocesser med konkurrens till direkta köp och förenklade procedurer och sen en gradvis återgång till mer konkurrensutsatta förfaranden.
Det handlar om olika sätt att tilldela kontrakt: direkta upphandlingar, förenklade procedurer och auktioner där bud lämnas antingen direkt eller stegvis. Skillnaderna får tydliga konsekvenser. Mindre strukturerade procedurer drev upp priserna men gjorde det möjligt att få kontrakt på plats snabbt. När mer konkurrens infördes pressades priserna ned, samtidigt som processerna blev långsammare.
En viktig förändring kom i början av 2023 när Ukraina gick över till slutna bud i en enda runda istället för att företagen fick lämna sina bud sekventiellt i flera varv. Priserna föll då med några procent. När systemet senare ändrades tillbaka steg de igen. Den mer komplexa sekventiella auktionen är skenbart mer effektiv, eftersom priserna pressas under budgivningen, men öppnar i praktiken för samordning mellan aktörer.
Resultaten visar hur avgörande detaljer i regelverk är. Skillnaderna motsvarar flera miljarder kronor per år, och gör upphandling till en av de frågor som konkret formar återuppbyggnaden.
En process som redan är igång
Det samlade intrycket är att återuppbyggnaden inte väntar på ett fredsavtal. Den pågår redan i besluten som fattas varje dag, under osäkra villkor och på olika nivåer. Det är i dessa processer som utfallet avgörs. Inte bara i vad som görs, utan i hur det fungerar i praktiken.
Kontakt och mer information:
Sophia Nilsson, forskningskommunikatör: 0722-10 14 53
