Tarmbakterier spelar roll för metabol hälsa efter obesitaskirurgi
Förändringar hos tarmbakterierna efter obesitaskirurgi är starkt länkat till förändrad metabol hälsa och ihållande förbättring vid diabetes typ 2. Det visar en studie ledd från Göteborgs universitet.
Obesitaskirurgi är en effektiv behandling mot obesitas och diabetes typ 2, men patientresultaten varierar stort. Den aktuella studien, publicerad i Nature Metabolism, tyder på att variationerna delvis förklaras av skillnader i hur sammansättningen av tarmbakterier förändras efter kirurgin.
Genom att analysera tarmbakterier före och efter gastric bypass eller gastric sleeve, de vanligaste operationsmetoderna, identifierades mikrobiella egenskaper kopplade till förbättrad glukosmetabolism, och hur glukosbalansen förändrades upp till fem år efter kirurgin.
Mer specifikt visar studien att förändringar i tarmens bakteriesammansättning och funktion, och inte bara viktminskning, är förknippat med viktiga metabola förbättringar inklusive frisättning av insulin och blodsockerkontroll.
Tarmens ekosystem omformas
Patienter med diabetes typ 2, vars glukosbalans förbättrades, visade sig ha ökad mikrobiell genrikedom och förbättrad kapacitet för fermenteringsprocesser, inklusive produktion av smörsyra som bryter ner kostfibrer i tjocktarmen. Detta samband var oberoende av viktnedgång.
– Obesitaskirurgi medför en omställning av tarmens ekosystem, som omformas på olika sätt. När denna omställning leder till högre bakteriell mångfald kan den kopplas till bättre metabol hälsa. Detta belyser vikten av mikrobiell ekologi för att förstå patientens reaktioner på behandling, säger Valentina Tremaroli, mikrobiolog och forskare vid Göteborgs universitet.
Genom att tillämpa dels högupplöst metagenomik, en avancerad metod för genetisk analys, dels integrativ dataanalys, som öppnar för mer omfattande slutsatser, kunde forskarna identifiera specifika mikrobiella gener hos dem vars diabetes typ 2 i praktiken blev vilande.
– Metoderna gör det möjligt att gå bortom beskrivande analyser och avslöja förutsägbara mönster och sammansättningar i tarmbakteriernas gener, som kan vägleda framtida precisionsmedicinska strategier, säger Lisa Olsson, bioinformatiker och forskare vid Göteborgs universitet.
Tyder på aktiv roll hos tarmbakterier
De två kirurgiska ingreppen gav i stort liknande förändringar, men det fanns skillnader. Gastric bypass gav mer enhetliga förändringar i tarmmikrobiomet medan gastric sleeve gav mer individuell respons.
– Våra resultat tyder på att tarmmikrobiomet inte bara är en åskådare, utan aktivt kan bidra till diabetesremission efter obesitaskirurgi. Det är viktigt att notera att detta också indikerar att inriktning på mikrobiomet, genom kost, probiotika eller andra interventioner, potentiellt kan förstärka eller till och med replikera några av de gynnsamma metaboliska effekterna av kirurgi, säger Fredrik Bäckhed, professor på Göteborgs universitet.
Studie: Gut microbiota responses to bariatric surgery are associated with metabolic outcomes and type 2 diabetes remission, https://www.nature.com/articles/s42255-026-01525-9#citeas
Expertkontakter:
Fredrik Bäckhed, seniorförfattare, professor, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tel. 0702 18 23 55, e-post fredrik.backhed@wlab.gu.se
Valentina Tremaroli, medförfattare, mikrobiolog och forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, e-post valentina.tremaroli@gu.se
Presskontakt: Margareta G. Kubista, tel. 0705 30 19 80, e-post press@sahlgrenska.gu.se
Pressbilder: Fredrik Bäckhed (foto: Johan Wingborg) och Valentina Tremaroli (foto: Malin Arnesson)