Sömnsvårigheter ger ökad risk för depression och hjärtinfarkt

Ungefär en tredjedel av en allmän befolkning har sömnsvårigheter och för
mellan 15 och 20 procent har det allvarliga eller kännbara följder. Genom
att under tolv år följa 1870 kvinnor och män i Dalarna har Lena Mallon,
chefsläkare för psykiatrin i Dalarna, kunnat studera hur personer med
sömnsvårigheter drabbas på olika sätt. De som utvalts för studien var vid
undersökningens början 1983 mellan 45 och 65 år och 74 procent av dessa
kunde följdas upp tolv år senare.
Resultaten visar att drygt 20 procent rapporterade sömnsvårigheter
– något högre för kvinnor – och att sömnsvårigheter inte är en åldersfråga.
Depression visar ett starkt samband med sömnsvårigheter och de kvinnor som
1983 uppgav sömnsvårigheter löpte fyra gånger så stor risk att ha utvecklat
en depression tolv år senare.
Genom att studera dödsorsaker i den utvalda populationen kan Lena
Mallon konstatera att män med sömnsvårigheter, särskilt
insomningssvårigheter, hade tre gånger så hög risk att dö i hjärtinfarkt
jämfört med män utan sömnsvårigheter. Hänsyn har då tagits till inverkan av
andra riskfaktorer som t.ex. högt blodtryck och diabetes. Svårigheter att
somna kan bero på stress, oro och spänning, vilket långsiktigt ger
påfrestningar på hjärtat. Dödligheten i hjärtinfarkt var också högre bland
dem som rapporterade att de var deprimerade.
Ökad risk för depression och hjärtinfarkt är inte oundvikliga
följder av sömnsvårigheter, menar Lena Mallon. Undersökningens resultat ger
för framtiden möjlighet att peka ut de orsaker, som t.ex. ångest och
depression, som är särskilt behandlingsbara.

Författare: Lena Mallon
Avhandlingens titel: Insomnia. Prevalence, Longitudinal Course and Health
Consequences – A Twelve Year Perspective
Institution: Institutionen för neurovetenskap
Disputationen äger rum torsdag 16 november kl. 9.15 i Auditorium Minus,
Gustavianum.
Vidare information: Lena Mallon kan nås via personsökare 0746- 38 78 77
eller e-post lid@falun.mail.telia.com