Tyst epidemi på återtåg: Jodbrist snart under kontroll
När man bygger upp program för jodbristkontroll i världens fattigaländer, krävs också kostnadseffektiva metoder för att utvärdera insatserna.Uppsalaforskaren Stefan Peterson, som studerat dessa frågor i Tanzania och Centralafrikanska Republiken, föreslår i sin avhandling billiga och effektiva metoder för kontroll av jodbrist. Hans avhandling är ett led i ett långsiktigt forskningsprogram för att avhjälpa de skador som orsakas av jodbrist i bl.a tredje världen.
Vår kropp behöver jod för att fungera (hålla värmen, för hjärnans utveckling mm) , men sammanlagt i livstiden behöver
vi inte mer än vad som ryms på en tumnagel. Dock bör det helst ges dagligen i små, små doser. I Sverige ledde brist på jod i kosten till medfödd utvecklingsstöning, så kallad kretinism, och struma fram till
saltjoderingens införande 1931. I stora delar av världen är jodbrist
fortfarande ett stort problem med över två miljarder människor i riskzonen.
Jodbrist är också en viktig förklaring till hög barnadödlighet och håller
tillbaka ekonomisk utveckling i hela regioner.
Denna tysta jodbristepidemi håller nu på att kontrolleras efter ett
årtionde med internationella satsningar koordinerade av bland andra UNICEF och WHO och med stöd från svenska Sida och andra givarländer. För femtio öre per person och år förebygger nu saltjodering utveckslingsstörning och struma och höjer skolbarns intelligenskvot. UNICEF uppskattar att i mer än en tredjedel av jordens länder äter nu 90% av hushållen joderat salt och att i två tredjedelar av länderna har jodsalt nått åtminstone 50% av befolkningen. När nu jodbristkontrollprogram byggs upp i fattiga länder världen runt behöver man också kostnadseffektiva metoder för att mäta jodbristsjukdomarnas förekomst, bestämma lämpliga kontrollåtgärder, följa deras genomförande och för att utvärdera effekterna av insatserna.
Uppsalaläkaren och -forskaren Stefan Peterson, har studerat just dessa frågor i Tanzania och Centralafrikanska Republiken. Resultaten av denna tillämpade forskning anvisar förbättrade metoder för att driva jodbriskontrollprogram i fattiga länder. Bland annat visar en studie att manuell undersökning, så kallad palpation, av sköldkörteln för att bestämma dess storlek, kan vara tillräckligt bra för epidemiologiska undersökningar i avlägsna fattiga landsbygdsområden och därmed mycket billigare än de nu rekommenderade ultraljudsundersökningarna.
– Det är också oerhört viktigt att ha ett system som hela tiden ser
till att kontrollåtgärderna fungerar som tänkt, speciellt på saltfabriker
så att rätt jodmängd tillsätts saltet varje dag, säger Stefan Peterson.
Till skillnad från smittkoppor, polio och mässling går jodbrist inte att
utrota. Jod kommer alltid att behöva tillföras och vi måste ha hållbara
system som klarar av det under mycket lång tid.
Forskare vid Uppsala Universitet har sedan mer än tjugo år studerat
jodbristkontroll och skapat underlag för det senast årtiondets stora
kontrollsatsningar. Genom långsiktiga program i samarbete med tredje världen utvecklar man olika metoder att diagnosticera och avhjälpa jodbrist samt utarbeta pedagogiska metoder för att hjälpa de barn som fötts med jodbrist. Forskningen har även en stor och växande betydelse för att kunna förbättra hälsosystemen, inte bara ta fram nya substanser.
– Det spelar ingen roll hur bra ett nytt läkemedel är om det aldrig
kommer fram till den som behöver det, säger Stefan Peterson.
Stefan Peterson vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa disputaterar fredag 10 november. Han kan nås på telefon 018-611 59 83 alt. 070 446 07 87 eller e-post stefan.peterson@mailcity.com
