Studie av Lundaforskare: Hormonersättning och bröstcancerrisk

Hormonersättning i klimakteriet har blivit allt vanligare. Aktuella siffror från vissa storstäder antyder att uppemot 40 procent av alla kvinnor någon gång kommer att erhålla hormonersättning

– I meta-analyser har man tidigare identifierat en risk för bröstcancer efter hormonersättning. Men de flesta av dessa studier har varit bakåtblickande fall-kontroll-studier med möjlighet till olika felkällor, säger Håkan Olsson.

– Med vår studie har vi ur ett totalbefolkningsperspektiv försökt belysa risken för bröstcancer efter hormonersättning. Vi har också haft ett antal delfrågor som vi nu har fått svar på. Det gäller t ex om risken är högre för kvinnor med bröstcancer i släkten. Är risken speciellt hög för kvinnor som tidigare ätit p-piller och sen fortsätter med hormonersättning under klimakteriet? Minskar risken när kvinnan slutar med hormonersättning? Finns det en riskfri minimal användningstid? Och hur ser den totala cancerincidensen ut för den här gruppen?

Den aktuella studien utgår från en totalbefolkning och uppföljningen är nästan fullständig.

– Resultaten visar att hormonersättning ökar risken för bröstcancer och risken ökar med användningstiden. Efter minst 4 års användning är risken ungefär lika hög som att ha en förstagradssläkting med bröstcancer, säker Håkan Olsson.
Fem är efter det att kvinnan slutat med hormonersättning har hon inte större risk för bröstcancer än den kvinna som aldrig använt hormonersättning. Och att tidigare ha ätit
p-piller ökar inte risken mer.

– Våra resultat talar för att kvinnor som använder hormonersättning kortare tid än fyra år inte behöver inte oroa sig särskilt mycket för bröstcancerrisken. Det gäller även dem som har bröstcancer i släkten och de som tidigare har ätit p-piller, säger Håkan Olsson.
– Vår forskargrupp har tidigare visat att kvinnor som har använt hormonersättning och som får bröstcancer verkar ha en något bättre överlevnad i sjukdomen jämfört med andra bröstcancerpatienter.

– Ett annat intressant fynd är att kvinnor som använder hormonersättning har inte mer cancer än icke-användare. Det innebär att även om hormonersättning ökar risken för bröstcancer och livmodercancer så minskar den risken för några tumörformer, t ex tjocktarmscancer, säger Håkan Olsson.

I en pågående delstudie går nu forskarna vidare och undersöker om det är någon skillnad mellan starka och svaga hormonpreparat när det gäller bröstcancerrisk.

I forskargruppen ingår också Anna Bladström, Christian Ingvar och Torgil Möller

Professor Håkan Olsson kan nås på tel 070 60 77 554 eller via e-post Hakan.Olsson@onk.lu.se