Lokalpressen i fokus
I den politiska debatten kring sekelskiftet 1900 framställdes ofta stora delar av Kronobergs län som andligt efterblivet. Området benämndes inte sällan som ”det mörkaste Småland”. Som en viktig orsak till de rådande förhållandena framhölls ibland det inflytande som de lokala tidningarna ansågs utöva på sin läsekrets.
Lokalpressens funktioner och villkor är föremål för en ny avhandling från Växjö universitet. Historikern Per-Olof Andersson vill i sin avhandling, ”Den kalejdoskopiska offentligheten”, rikta uppmärksamhet mot den lokala pressens funktioner och dess betydelse för det offentliga samtalets villkor i ett lokalt och regionalt sammanhang. Det huvudsakliga undersökningsobjektet är Kronobergs län under perioden 1880-1910, men vissa jämförelser görs med andra geografiska områden.
Avhandlingen är uppbyggd kring ett antal delundersökningar som hålls samman av tre sammanvävda problemkomplex. För det första handlar det om pressens olika funktioner i samhället. Vad gäller funktionen att informera, visar delundersökningarna att tidningarnas agerande beror på det aktuella sammanhanget. Detta märks exempelvis tydligt i bevakningen av politiska val. Beroende på hur det gynnar ”deras” kandidat växlar tidningarna mellan att visa och dölja information.
Den andra huvudfrågan behandlar betydelsen av regionala värdemönster. Här framgår att de gammalkyrkliga värderingarna som dominerade i området vid denna tid, hade stor betydelse för tidningarnas agerande. De flesta tidningarna anslöt sig till idealen, andra försökte bekämpa dem, men ingen förnekade att de fanns och att de var betydelsefulla.
Slutligen riktas uppmärksamheten mot det offentliga samtalets villkor och lokalpressens betydelse i detta sammanhang. Vilka tankar och idéer som är möjliga att ge uttryck för i en viss tid och en viss miljö är beroende av en mängd omständigheter. En tidigare ofta försummad faktor i detta sammanhang är själva samtalstonen. I avhandlingen ges exempel på vilka konsekvenserna kunde bli om tidningarna alltför flagrant avvek från god ton i samtalet.
Per-Olof Andersson är född 1961. Han är uppväxt i Åseda men är sedan 1988 bosatt i Tegnaby, en mil utanför Växjö. Han påbörjade forskarstudierna vid Lunds universitet men är sedan 1999 verksam som forskare i historia vid Institutionen för humaniora vid Växjö universitet.
Avhandlingen försvaras fredagen den 5 oktober klockan 13:15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Växjö universitet, Universitetsplatsen 1. Opponent är docent Lars-Åke Engblom, Göteborgs universitet.
Kontakta:
Per-Olof Andersson, telefon: 0470 – 137 70, 073 – 0270167
e-post: Per-Olof.Andersson@hum.vxu.se
Beställ boken från:
Kerstin Brodén, telefon.:0470-70 82 67, fax: 0470-807 15
e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se
