Komplexitet i transport och logistiksystem:Vart tog paketet vägen eller var är bussen?
I sin doktorsavhandling presenterar Jonas Waidringer vid Institutionen för transportteknik på Chalmers transport- och logistiksystem utifrån grundantagandet att man kan anse dessa system vara komplexa, det vill säga svåröverskådliga och svåra att kontrollera och styra. Han använder fyra studier som representerar fyra olika områden; terminaler, försörjningskedjor, distributionssystem och passagerartransport som bas för resonemanget. I avhandlingen analyseras begreppet komplexitet samt andra näraliggande begrepp och en modell som beskriver transport- och logistiksystemens komplexitet har utvecklats.
Flera av oss har säkert någon gång är lite lätt irriterat ställt frågan om vart paketet tog vägen eller var bussen är. En av orsakerna till att transporterna inte alltid fungerar är naturligtvis den stora mängd resor som företas och den stora mängd gods som transporteras årligen. Bara i Sverige sker cirka åtta miljarder resor och det transporteras cirka 400 miljoner ton gods per år. Detta utgör ett stort och oöverskådligt system i sig självt, som är mycket svårt att styra och effektivisera, ur såväl kostnads- som miljöhänseende, lägg därtill alla de organisationer, företag och personer som är involverade i att åstadkomma dessa transporter så har vi ett mycket komplext system.
Jonas Waidringer har studerat transport och logistiksystem utifrån grundantagandet att man kan anse dessa system vara komplexa. Forskningen härrör från en önskan att på ett bättre sätt förstå de problem som både forskare och industrirepresentanter inom transport och logistikområdet står inför: trenden mot globalisering och den medföljande konsolideringen av industrin som skapar stora och starkt sammankopplade system som är mycket svåra att styra och kontrollera resultatet av. Avhandlingen undersöker möjligheten att använda komplexitetsbegreppet för att förstå och analysera transport- och logistiksystem för att på så sätt förstå hur denna komplexitet uppstår och dess beståndsdelar. Detta är ett okonventionellt angreppssätt, speciellt inom transport- och logistikområdet, men i avhandlingen hävdas att komplexitetsbegreppet utgör en meningsfull och värdefull modell för studie och analys av transport- och logistiksystem.
Utgångspunkten har varit att det i framtiden kommer att ställas än högre krav på integrerade, hållbara och sofistikerade system och lösningar för att tillgodose vårt behov av att transportera oss själva och våra varor. Det framtida målet är att kunna använda modeller och metoder kopplade till komplexitet för att möta de framtida kraven för att på så sätt kunna styra och kontrollera dem på ett mer effektivt sätt.
Fyra studier som representerar fyra olika områden; terminaler, försörjningskedjor, distributionssystem och passagerartransport används som bas för resonemanget. I avhandlingen analyseras begreppet komplexitet samt andra näraliggande begrepp och en modell som beskriver transport- och logistiksystemens komplexitet har tagits fram. Modellen hänför transport och logistiksystemens komplexitet till i första hand tre kärnegenskaper; nätverket, processen och aktörerna. För att beskriva dem används tre olika perspektiv som matchar dessa egenskaper. Nätverksperspektivet fokuserar i första hand på strukturen, vilket kan jämställas med infrastrukturen i de verkliga systemen – vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser mm. Processperspektivet fokuserar i första hand på dynamiken och de aktiviteter som behöver utföras för att utföra tjänsten, det vill säga hanteringen av gods och förflyttning av både detta och passagerare. Aktörsperspektivet fokuserar i första hand på de olika uppfattningar och relaterade beslut som olika aktörer, organisationer eller fysiska personer har i transport- och logistiksystemen, det vill säga en speditörs beslut för att genomföra den transport en ägare av till exempel ett paket har beställt.
Avhandlingen ”Complexity in transportation and logistics systems: A conceptual approach to modelling and analysis” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 14 september 2001.
För mer information kontakta:
Jonas Waidringer, Institutionen för transportteknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, tel: 031-772 9051, e-post: jonas.waidringer@sspa.se.