Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

25 oktober 2001

Astronomernas nya hus

När professor Jan-Olof Stenflo från Institut für Astronomie i Zürich den 25 oktober 2001 inviger den nya astronomiska institutionen vid Lunds universitet sätts slutpunkten för en lång följetong. Lundaastronomerna har varit bofasta i byggnader vid Stadsparken sedan 1867. Men sedan 1937 har man diskuterat avflyttning till nya lokaler.

Turerna var många men en vändpunkt kom på 90-talet när Akademiska Hus gjorde en bytesaffär med Lunds kommun. Kommunen övertog tomten vid Stadsparken med befintliga byggnader mot att Akademiska hus fick överta tomten på Sölvegatan 27 med det gamla vattentornet från anno 1910.

Första spadtaget togs den 17 mars år 2000 och i juni månad 2001 kunde astronomerna börja flytta in i det nya huset. Det består av två plan plus ett källarplan. Det bildar en fyrkant som innesluter en gård om 20 x 20 meter. En utskjutande ”låda” i fasaden utgör en del av en stor föreläsningsal. Ingen av lådans vinklar är 90 grader. Lokalarean i huset är 4 200 kvadratmeter. De kalkylerade byggkostnaderna ligger på ca 90 miljoner kronor.

I fyrkantens ena hörna kommer man in i det 32 meter höga vattentornet genom en glasad korridor. Där har bjälklagen rivits ut och ersatts med nya. Det finns hiss och fem plan. En sektion sträcker sig dock genom flera plan. Där är det 18 meter till taket. Möjligen kommer institutionens planetarium att provisoriskt inrymmas där i väntan på en mer permanent lösning.

Från Sölvegatan kan man se en silvrig struktur på vattentornets topp. Just nu söker man efter ett större spegelteleskop som ska stå här. Dessutom ska man här ställa upp ett solteleskop som tidigare stod i kupolbyggnaden på Svanegatan. Från detta kan ljus ledas ner genom tornet och vinklas i en ”ljusgrop” fyra meter under byggnaden. Därifrån sänds det vidare in i ett optiskt laboratorium som är praktiskt taget vibrationsfritt; största tillåtna vibration är 70 nanometer, dvs miljondelar av en millimeter, ett mått mindre än det synliga ljusets våglängd!

Det finns fler observationsplatser förberedda på det fyrkantens tak. Dessutom kan hela innergården med ett enda handgrepp mörkläggas och användas för observationer. Det är viktigt att man i undervisningen kan ge praktisk undervisning i hur man arbetar med astronomiska instrument. Men faciliteterna kommer också att utnyttjas för forskning. Utvecklingen av nya astronomiska instrument är en viktig del av lundaastronomernas verksamhet.

Huset är ett ”intelligent hus” med en ”hjärna” i form av en central styrdator. Ljuset slås exempelvis automatiskt på om någon går in i ett mörkt rum och om någon lämnar rummet med ljuset på slås det av efter 15 minuter. Liknande automatik finns i regleringen av temperatur och ventilation.

Huset är också miljövänligt. Det här är det första hus som Akademiska hus bygger där man utnyttjar jordvärme. Akademiska hus har f ö miljödiplomerats av Lunds kommun för 2001 – 2002. Under huset finns tjugo borrhål som når ett djup av 200 meter. På sommaren pumpas överskottsvärme ner i urberget och magasineras där. På vintern pumpas värmen upp. Systemet ska betala sig på 4 – 5 år och beräknas därefter halvera driftskostnaderna.

Samtidigt som astronomerna flyttar in i en ny byggnad växer institutionen med en ny avdelning. Från grannen Fysikum på andra sidan vägen flyttar Avdelningen för atomspektroskopi in i huset. Den kommer också att ha laboratorium i källarplanet. Atomspektroskopisterna sysslar numera med astrofysik och är bl a experter på att tolka högupplösta stjärnspektra. De har alltså sedan länge nära anknytning till astronomerna.

För mera information om byggnaden kontakta forskningsingenjör Torbjörn Wiesel tel 046-222 72 93, e-post Torbjorn.Wiesel@info.lu.se

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera