Miljöpolitikens moral
Vilka moraliska föreställningar finns i svensk miljöpolitik och vilka etiska principer påverkade beskrivningen av Öresundsbrons miljökonsekvenser? Det är frågor som tas upp i en avhandling från Linköpings universitet.
Det ökade miljömedvetandet har lett till nya etiska utmaningar. De senaste decenniernas miljökriser har lyft fram två moraliska frågor som tidigare varit i hög grad förbisedda, nämligen frågan om vilka moraliska plikter nuvarande generationer har till framtida generationer och frågan om vilka moraliska plikter människor har till andra livsformer. Miljöetiken fokuserar på just dessa etiska problem. Inom miljöetiken problematiseras den traditionella västerländska moralfilosofins antropocentriska karaktär som innebär att människor har moraliska plikter endast mot andra människor och inte mot andra livsformer.
Debatten inom miljöetiken har dock haft ett ganska litet inflytande på utformningen av miljöpolitiken. Avhandlingen, som skrivits av Anders Melin vid tema Vatten i natur och samhälle, undersöker därför vilken relevans miljöetiken har för miljöpolitiken. Melin analyserar vilka moraliska föreställningar som ligger bakom miljökonsekvensbeskrivningar i Sverige. Han undersöker dels lagstiftning och politiska dokument, dels det konkreta projektet att bygga Öresundsbron.
I fallet Öresundsbron kommer Melin fram till att plikten mot andra människor vägde tyngre än plikten mot naturen i beskrivningen av miljökonsekvenserna. Samtidigt var det viktigt att värna om sällsynta arter och om naturens skönhetsvärden.
Avhandlingen heter tema ”Judgements in Equilibrium? An Ethical Analysis of Environmental Impact Assessment”. Anders Melin kan nås på tel 013-28 18 74 och e-post andme@cte.org.liu.se
