Resistens mot cancerbehandling
Behandling med cytostatika (cellgifter) mot cancer ger ofta bra resultat åtminstone i början. Men vissa patienter svarar inte i längden på behandling, eftersom deras tumörer utvecklat resistens – ökad motståndskraft – mot läkemedlen. Läkaren Kourosh Lotfi har i en avhandling från Linköpings universitet studerat olika resistensmekanismer.
Ungefär hälften av de 43 000 cancerfall som uppstår varje år i Sverige kan botas. Kemoterapi med cytostatika är en viktig del i behandlingen, speciellt vid blodcancer och spridd cancer.
Det största problemet i samband med kemoterapi är resistensproblemet. För att minska risken för resistens brukar patienten behandlas med en kombination av flera olika kemiskt obesläktade familjer av läkemedel. Eftersom läkemedlen är så olika varandra så bör mekanismerna för resistens också vara olika, och risken för att patienten utvecklar resistens mot alla läkemedel borde vara liten.
Kourosh Lotfi, som är verksam vid avdelningen för klinisk farmakologi, har i sitt avhandlingsarbete studerat resistensmekanismer i samband med flera olika klasser av läkemedel. Han har i experimentella studier funnit en oväntad så kallad korsresistens mellan två olika cytostatikagrupper, som båda är mycket viktiga och vanliga i behandlingen av leukemi.
Korsresistensen – att patienterna faktiskt kan utveckla resistens mot två helt obesläktade typer av medel – kan förklara en del av de problem som läkarna möter i behandlingen av leukemipatienter. Fynden kan också leda till bättre möjligheter att i framtiden välja rätt behandling för den enskilda patienten.
Avhandlingen heter Pharmacology and resistance mechanisms of nucleoside analogues and topoisomerase II interactive agents. Studies on human leukemia cells with a focus on cross-resistance. Disputationen äger rum den 16 november. Kourosh Lotfi träffas på tel 013-22 44 18 eller e-post kourosh.lotfi@imv.liu.se.
