Nya professorer vid Stockholms universitet

Arnold Maliniak, fysikalisk kemi
Hans forskning är inriktad på studier av ordnade system, främst flytande kristaller, även kallade vätskekristaller. Dessa har spektakulära tekniska tillämpningar (t.ex. datorskärmar) och utgör dessutom strukturelement i biologiska membraner. Molekylstrukturen i vätskekristaller är starkt beroende av omgivningen. Den övergripande målsättningen med forskningen är därför att öka förståelsen för sambandet mellan tre fysikaliska koncept: intermolekylära växelverkningar, ordning och molekylstruktur. De främsta verktygen för dessa studier utgörs av datorsimuleringar och kärnmagnetisk resonans eller NMR-spektroskopi.

Ragnar Ohlsson, praktisk filosofi
Ragnar Ohlsson har framför allt sysslat med problem inom normativ etik. Doktorsavhandlingen presenterade en invändning mot utilitarismen – tanken att handlingars riktighet avgörs av värdet av deras konsekvenser. Teorin medför att svårt lidande för en person kan uppvägas av triviala förbättringar för andra, som redan har det bra, bara dessa är tillräckligt många. Det tycks vara ett avgörande argument mot denna uppfattning. I en senare bok föreslår Ohlsson en etisk teori som baseras på rätten att få sina grundläggande behov tillfredsställda. Han har även skrivit om problem i politisk filosofi (rättvisa) och frågan om ett acceptabelt etiskt system kan innehålla olösliga konflikter, som är sådana att man tvingas handla fel vad man än gör. På senare år har han ägnat sig åt att undersöka vad som händer med barn som dras in i filosofiska samtal.

Peter Pagin, teoretisk filosofi
Han har i huvudsak arbetat inom språkfilosofi. I flera arbeten har han studerat relationen mellan språklig kommunikation och språklig mening. För närvarande arbetar han med ett projekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Det går ut på att visa hur semantiska egenskaper passar in i en förklaring av kommunikativ framgång.

Mats Widgren, geografi, särskilt kulturgeografi
Hans huvudsakliga forskningsinriktning har rört hur det av människan skapade landskapet formats i ett långt tidsperspektiv och i skilda geografiska och samhälleliga sammanhang. Han har vidare forskat kring det svenska agrar-landskapets utveckling under järnålder och medeltid samt om 1800- och 1900-talens landskapshistoria i östra och Södra Afrika. För närvarande leder han forskningsgruppen People Land and Time in Africa vid de Kultur- och Naturgeografiska institutionerna.