Prognosen vid livmoderhalscancer
Cervixcancer – livmoderhalscancer – är den internationellt sett näst vanligaste cancertypen hos kvinnor med omkring 500 000 nya fall varje år. I Sverige har antalet fall gått ner från ca 900 till ca 450 fall per år under den tid gynekologisk screening pågått, men kan tänkas öka igen i framtiden eftersom färre kvinnor numera deltar i screeningen.
Marianne Graflund, cancerläkare i Örebro, har i en avhandling från Linköpings universitet studerat vilka faktorer som kan användas för att bedöma prognosen hos kvinnor som opererats för cervixcancer. I dessa operationer tas livmodern och hos äldre kvinnor även äggstockarna bort.
Den studerade gruppen omfattar 367 kvinnor i regionen Värmland-Örebro-Sörmland under en 25-årsperiod. Målet med studien var att se vilka faktorer som tydligast skiljer ut hög- respektive lågriskgrupper bland de opererade kvinnorna: högriskpatienter som bör ha ytterligare behandling med cellgifter och strålning, och lågriskpatienter som kanske kunde ha klarat sig med en mindre omfattande operation.
Lymfkörtelstatus, tumörstorlek, tumörinväxt och s k morfologisk malignitetsgradering visade sig vara de viktigaste faktorerna för prognosen. Dessa och andra faktorer kan studeras och graderas på olika sätt, som Marianne Graflund beskriver i sin avhandling.
Prospektiva (framåtblickande) studier krävs för att bedöma om det verkligen kan räcka med ett mindre omfattande ingrepp på lågriskpatienter med cervixcancer. Marianne Graflunds studier visar dock att det finns en urskiljbar sådan lågriskgrupp, som när det gäller yngre ännu barnlösa kvinnor skulle vara gynnade av att få en mindre operation som sparar livmodern.
Avhandlingen heter Prognostic factors in early stage cervical carcinomas treated with Wertheim-Meigs surgery. Disputationen äger rum den 24 maj. Marianne Graflund träffas på tel 019- 602 10 00, e-post marianne.graflund@orebroll.se.
