Forskare granskar demonstrationerna i Göteborg
Händelserna i samband med EU-toppmötet i Göteborg i juni 2001 väckte en mängd frågor rörande synen på demokrati och Sverige som rättsstat. I antologin Gatans politik granskar nio forskare attityder och värderingar hos aktivister, polis och medier.
Redaktörer: Jörgen Lundälv och Marianne Liliequist
Titel: Gatans politik. Göteborgsdemonstrationerna juni 2001. Ur mediernas, polisernas och demonstranternas perspektiv.
Förlag: Meyers
Gatans politik är den första vetenskapliga boken i Sverige om händelserna i Göteborg förra året. Antologin är skriven av fyra etnologer och fyra medieforskare vid Umeå universitet och en kriminolog vid Stockholms universitet, som på detta sätt vill delta i den samhällsaktuella diskussionen. Syftet har varit att problematisera skeendet i Göteborg utifrån olika forskningsperspektiv, inte att exakt fastställa vad som egentligen hände. Förhoppningen är dessutom att bidra till den forskning som i kölvattnet på Göteborgshändelserna alltmer har börjat växa fram, en vetenskaplig diskussion som behandlar demokratisyn, proteströrelser och rättssamhälle. Varje artikel fokuserar en speciell aktör, vilket innebär att bilderna ställs mot varandra: aktivisternas mot polisernas, alternativpressens mot riks- och lokaltidningarnas och så vidare, för att uppnå en slags förståelse för den inre logiken i huvudaktörernas agerande. Källmaterialet består av djupintervjuer, enkäter, deltagande observation, riksdagstryck och nyhetsrapportering.
Gatans politik inleds med Våldsfiltret av medieforskaren Olle Findahl. Artikeln är en sammanfattning av resultat från en lång rad undersökningar av mediernas rapportering av proteströrelserna, från sextiotalet fram till fjolårets Göteborgskravaller. Återkommande kännetecken är bland annat mediernas okritiska accepterande av polisens uppgifter som huvudkälla och en demonisering av demonstranterna. Därefter följer två artiklar som utgår från demonstranternas syn på Göteborgshändelserna. De ungdomarna som har intervjuats i artikeln Gatans politiska teater, skriven av etnologen Marianne Liliequist, menar att de enskilda poliser som försökte behandla aktivisterna med respekt kom helt i skymundan för polisledningens redan på förhand fasta vilja att sätta hårt mot hårt. Nolltoleranslinjen innebar att demonstranterna upplevde polisen som hotfull, som att de var ute efter att hämnas och att de försökte provocera fram bråk. Etnologen Joel Lindfors granskar i sin artikel Take the power back belägringen av Hvitfeldtska gymnasiet. Den fråga som alla aktivisters berättelser avslutas med är: Varför valde polisen att – när andra möjligheter fanns – trappa upp situationen?
Därefter följer tre artiklar som beskriver polisens våldsanvändning och hur händelserna har upplevts ur polisens synvinkel. I artikeln När det exceptionella blir normalt ställer kriminologen Janne Flyghed frågan om det verkligen finns behov av en utökad tvångsmedelsarsenal. Problematiken kring en effektiv brottsbekämpning kontra personlig integritet undersöks med utgångspunkt från Göteborgskravallerna. Etnologen Veronica Abnerssons artikel Att vara på fel plats vid fel tillfälle utgår från intervjuer med polismän som tjänstgjorde i Göteborg under den aktuella tiden. I deras berättelser framträder bland annat de maktförhållanden som rådde mellan poliserna på gatan och polisledningen. Studien Kravallpoliser i medierna av medieforskaren Jörgen Lundälv bygger bland annat på en enkätundersökning bland polisstuderande vid Polishögskolan i Umeå. Hur ser de på mediebevakningen av händelserna?
Antologin avslutas med tre artiklar som granskar mediernas roll. Medieforskaren Patrik Häggqvist analyserar i sin artikel Farhågor och förhopningar Göteborg-Postens bild av händelserna. Fokus ligger bland annat på hur fredliga protester, kravaller och polisens arbete begripliggörs och sätts in i sammanhang. Författaren menar att det som uppmärksammas är lagbrotten, medan de politiska åsikterna och budskapen går förlorade. I samband med rapporteringen om Göteborgshändelserna i juni 2001 valde Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Göteborgs Tidning att ta in läsarinlägg på nyhetssidorna. Artikeln Vår stad har våldtagits, skriven av medieforskaren Jesper Enbom, fokuserar på de aktörer som konstruerades i dessa tidningar samt hur de förhåller sig till ”folket” och dess åsikter. Slutligen undersöker etnologen Jenny Gunnarsson hur våldet skildras i två alternativa nyhetsmedier i artikeln Svartluvor, poliser och fredliga demonstranter. Alternativmediernas närhet till nya sociala rörelser ger dessa ett utrymme att göra sina röster hörda på ett annat sätt än i mainstreammedierna. Artikeln tar fasta på hur berättelser om våldet i Göteborg framställs på olika sätt beroende av bland annat målgrupp och politiska ställningstaganden.
Antologin ges ut den 11 juni. Samma dag är författarna inbjudna till Göteborg av
Göteborgs universitet och Göteborgs stad för att i universitetets aula presentera sin forskning.
En sammanfattning av Gatans politik finns på http://www.umu.se/kultmed/aktuellt
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta redaktörerna för Gatans politik:
Marianne Liliequist, docent i etnologi vid Umeå universitet
Telefon: 090 – 786 69 94
E-post: marianne.liliequist@kultmed.umu.se
Jörgen Lundälv, universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet
Telefon: 090-786 92 71
E-post: jorgen.lundalv@kultmed.umu.se
Bokförlaget Meyers
Telefonnummer: 026-10 75 50
