När orden tryter får kropparna tala
Demenssjuka personers icke-verbala kommunikation är både nyansrik och mångfasetterad. Detta utgör en stor utmaning för dem som möter personer med en demenssjukdom, då kommunikationen är ett ansvar som de involverade delar, en gemensam angelägenhet. Talet tenderar att bli förvirrande för demenssjuka förr eller senare i sjukdomsförloppet.
Tänk dig att du inte längre kan göra dig förstådd med språket eller att orden förefaller helt obekanta för dig, som om du talade ett främmande språk. När du inte kan uttrycka dig genom talet, men ändå vill säga något, måste du visa vad du menar med kroppen. Detta innebär att kroppsliga uttryck i viss mån får ersätta talet. En angelägen insats i vården och omsorgen av patienterna blir att ordna miljön så att den gagnar deras kommunikation. Dansterapi är en psykoterapimetod som i stor utsträckning litar till de icke-verbala uttrycken, men talet används också om det är möjligt.
Detta visar dansterapeuten Krister Nyström i sin avhandling som han i dagarna lägger fram vid pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
I dansterapisessionen uppvisar deltagarna en social kompetens och detta sammanhang erbjuder möjligheter att uttrycka sig rent känslomässigt, vilket därmed också bryter en isolering som kan vara mycket påfrestande för den insjuknade. De uttryckssätt som används är främst dans och sångmusik. Människan har ett grundläggande behov att kommunicera med varandra även när vi är sjuka. Men på vilka grunder kan man jämställa kroppsliga uttryck med talet? Behöver man inte veta vad som pågår i en persons hjärna för att veta vad han/hon menar.
-Den franske filosofen Merleau-Pontys begrepp det inkarnerade subjektet syftar på både den själsliga och kroppliga aspekten av människan, hela individen uttrycker sig som en kroppslig varelse, säger Krister Nyström. I denna studie är jag inspirerad av detta synsätt och ser deltagarna i dansterapisessionerna som individer som har avsikter som leder till handlingar. Det är givetvis inte alltid lätt att uppfatta vad människor uttrycker med sina kroppar då detta kan uppfattas olika av olika personer. De kroppsliga uttrycken är inte entydiga.
Krister Nyström har filmat tio dansterapisessioner för att kunna undersöka fenomenen initiativ och synkronitet, samtidighet i rörelse samt hur dialoger gestaltas. Hans förfaringssätt har varit att förvandla dessa filmer till text som sedan analyserats, och är inspirerat av den franske filosofen P. Ricoeur.
Doktorsvhandlingens titel: Dans på gränsen. Demensdrabbades kommunikation i dansterapi
Disputationen äger rum fredag14 juni kl.13.00 i G-salen, , Arrheniuslaboratorierna, Frescati. Opponent är professor Lars-Christer Hydén, Tema kommunikation, Linköpings universitet.
Krister Nyström kan nås på tfn 08-720 62 12 (hem), 070-659 72 96 (mobil), e-post krister@ped.su.se. Hemadress: Dr. Abelins Gata 6, 118 53 Stockholm.
