Behov av riktlinjer för intressekonflikter inom forskningen
Att forskare ska klargöra eventuella kommersiella bindningar i ett projekt, och krav på offentliggörande av resultaten, är några förslag till hur man ska förebygga eventuella intressekonflikter inom forskningen. Etikkommittén inom Vetenskapsrådet har utarbetat ett diskussionsunderlag för rådets ställningstagande i forskningsfrågor där allmänna intressen kan komma i konflikt med kommersiella
Behovet av riktlinjer för rådets ställningstaganden har kommit fram bland annat i samband med stamcellsfrågan och annan etiskt känslig forskning. I dag får det förnyad aktualitet genom kartläggningen av forskares band med tobaksindustrin. Vetenskapsrådets styrelse hade vid sitt senaste möte en första behandling av ett diskussionsunderlag om riktlinjer som tagits fram av Etikkommittén.
Stöd och vägledning
Riktlinjerna ska identifiera potentiella intressekonflikter och ge vägledning för Vetenskapsrådets ställningstagande till bland annat ansökningar om ekonomiskt stöd.
– Regler och riktlinjer är viktiga inte bara för att upprätthålla allmänhetens förtroende för forskningen utan framför allt för att garantera forskningens kvalitet på lång sikt, framhåller Vetenskapsrådets biträdande generaldirektör Madeleine Leijonhufvud.
– Det är ofta svåra avvägningar för den enskilde forskaren. Förhoppningen är att Vetenskapsrådet genom att formulera riktlinjer ska kunna ge stöd och vägledning.
I dag är universitetsforskningen allt mera beroende av flera finansiärer och samarbetspartners som t. ex. industrin. Förväntningarna ökar också på att forskning ska nyttiggöras, i t.ex. kommersiella produkter och tjänster. Patentering är ett exempel på hur det allmännas intresse av snabbt offentliggörande kan komma att kollidera med behov av sekretess, skriver man i diskussionsunderlaget.
Intressen redovisas
Enligt förslaget från Etikkommittén som leds av professor Göran Hermerén vid Lunds universitet, ska kommersiella intressen som riskerar att påverka forskarens objektivitet redovisas i ansökan. Vidare ska anges om medfinansiärer/sponsorer kan påverka hur forskningsresultatet presenteras. Vad gäller frågan om publicering kontra sekretess föreslås i diskussionsunderlaget att offentliggörandet inte ska dröja längre än högst 12 månader från det att projektet avslutats eller det att en patentansökan lämnats in.
Den vidare diskussionen kring riktlinjerna kommer att ske inom Vetenskapsrådets tre ämnesråd för medicin, naturvetenskap och teknikvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap, samt kommittén för utbildningsvetenskap. Även andra aktörer som VINNOVA (Verket för innovationssystem) inbjuds att delta i den fortsatta beredningen av denna principiellt viktiga fråga.
Kontaktinformation
Mer information:
Bengt Westerberg, styrelsens ordförande 070-522 08 73
eller biträdande generaldirektör Madeleine Leijonhufvud, tel. 08-546 44 318.
