Röntgenbilder som underhållning och vetenskap

Solveig Jülich vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet har studerat hur röntgenbilder introducerades och mottogs i Sverige från 1896 och några decennier framåt. Hon har hämtat inspiration från såväl vetenskapshistorisk forskning som studier av bildkultur och bilders användning i olika sammanhang. Avhandlingen visar att etableringen av röntgenbildens medicinska natur bara kan förstås inom ramen för ett större kulturellt sammanhang där bilder användes för att förmedla information och skapa upplevelser.

Under sin tidiga historia runt sekelskiftet kom röntgenbilderna att ingå allians med fotografiet och filmen och fångade människors uppmärksamhet som underhållning. Rörliga röntgenbilder var en attraktion på utställningar och nöjesfält. De fanns på ett nöjesfält på Malmöutställningen 1896, där filmen visades för första gången, och ett år senare på Stockholmsutställningen. Underhållare som turnerade i Sverige med tivoli, fonograf och tittskåp skaffade också en röntgenapparat att visa upp.

För journalisterna var röntgenbilderna en nyhet som fick stor uppmärksamhet i pressen. Pedagoger såg röntgentekniken som en möjlighet att demonstrera naturvetenskapens senaste resultat och få allmänheten att stödja vetenskapens utveckling.

Redan från första början väckte röntgenbilderna också förhoppningar om att bli användbara inom medicinen som diagnostisk undersökningsmetod. När bilderna inte utvecklades som medium försvann efter några år attraktionsvärdet och underhållningen upphörde. En grupp röntgenläkare och pionjärer lanserade nu röntgentekniken som ett redskap inom medicinen.

Solveig Jülich menar att spänningen mellan röntgenteknikens användning inom både den visuella masskulturen och vetenskapen bibehölls även när radiologi hade etablerats som en ny medicinsk praktik.

Avhandlingen heter Skuggor av sanning: Tidig svensk radiologi och visuell kultur.

Kontaktinformation
Solveig Jülich kan nås på tel. 08-641 13 03 och e-post solju@ituf.liu.se.