Avhandling i pionjäranda visar att bilden av Strindberg ofta är enkelspårig
Många är de hyllmeter text som finns skrivna om August Strindberg. Men ofta är det precis samma bild och litterära verk av honom som fyller våra läroböcker. Kring detta diskuterar Sten-Olof Ullström, doktor i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet, i sin avhandling och nyutkomna bok ”Likt och olikt – Strindbergsbildens förvandling i gymnasiet”.
Avhandlingen, som har kallats ett pionjärverk”, speglar Sten-Olof Ullströms intressen för litteraturvetenskap, svenska och undervisning.
– Min studie är den första kring uppkomsten och förändringar i författarbilden av August Strindberg. Föreställningen om vår kanske störste författare har växlat under de senaste 100 åren. Jag har dock begränsat mig till att studera hur bilden av Strindberg sett ut ur ett undervisningsperspektiv i gymnasieskolan, säger han.
Och bilden av Strindberg i läroböckerna har förändrats. Det fanns en tid då Strindbergs idag kanske mest kända verk ”Fröken Julie”, inte ens nämndes för gymnasisterna. Temat ansågs nämligen vara för erotiskt laddat och därmed opassande i undervisningen.
– Litteraturen är aldrig neutral. Den har alltid utmanat eller anpassat sig till normer, så också idag. Men tittar man på uppsatser som skrivits om Strindberg under förra århundradet är det mesta bara reproduktioner av vad som står i elevernas läroböcker. Undervisningen har för det mesta varit ganska hårt styrd. Eleverna har genomgående socialiserats in i den dominerande skolkulturens kunskaper om Strindberg, säger Sten-Olof.
I sin bok diskuterar han närmare 300 olika exempel på uppsatser om Strindberg från 1912 till 1960. Oftast ligger innehållet helt i linje med den bild som skolan gett. Endast i ett fåtal bland de undersökta skildringarna kan elevers personliga åsikter tydligt utläsas. Först då framkommer, enligt Sten-Olof, vilken litteratursyn uppsatsskrivaren verkligen företräder.
– När man gör litterära verk som stoff till examination lär sig eleven det som förväntas till provtillfället. Då försvinner hela poängen med litteraturen som hjälp för att förstå hur det är att vara människa i förhållande till sig själv och andra, säger han.
Sten-Olof menar att läraren ska vilja höra vad eleven tycker och tänker, inte bara förhöra. För det krävs det att de barriärer som finns om vad som är bra och dåligt eller högt och lågt inom litteraturen rivs.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Sten-Olof Ullström
Tfn: 054-700 12 78 alt. 054-18 64 68 (bost)
