MC2 på Chalmers främst av Sveriges halvledarlaboratorier

– Det stärker mig i min övertygelse om att vi har det bäst utrustade processlabbet vid något universitet i världen, säger föreståndaren för MC2, professor Olof Engström. Han är positiv till utredarnas förslag om ett svenskt nätverk för nanoteknologi men kritisk till hur det skulle administreras.

Utvärderingen har gjorts på uppdrag av Vetenskapsrådet och VINNOVA, två enheter som fördelar ekonomiska medel till landets forskning. Utvärderarna anser att samtliga laboratorier, Halvledarlaboratoriet i Kista (KTH), MC2 vid Chalmers och Ångströmslaboratoriet vid Uppsala universitet, är av hög internationell klass och föreslår att de samordnas i ett nationellt nätverk som en nationell resurs, Swedish Nanotechnology Network, SNN.

Laboratorierna föreslås specialisera sig inom var sitt område. Kista ska fokusera på mikroelektronik och fotonik, Ångströmslaboratoriet ska vara en undervisande enhet och ett multidisciplinärt centrum med inriktning mot nanoteknologi, bioteknologi och livsvetenskaper. På Chalmers MC2 ska forskarna satsa på höghastighetselektronik och högupplösande nanolitografi.

Professor Olof Engström är mycket nöjd med utvärderingens resultat. Inget av de andra laboratorierna får så höga poäng som Chalmers. MC2 är av högsta internationella klass.
– Det skärper behovet av att samtliga inblandade vid Chalmers utvecklar den här fina resursen på ett ansvarsfullt sätt kommenterar han. Laboratoriet vid Chalmers är nytt och forskarna knutna till anläggningen har under året blivit mycket uppmärksammade både nationellt och internationellt. Flera av de miljoner Vetenskapsrådet delade ut till unga forskare gick till MC2 och Chalmers.

Utvärderarna är kritiska till den svenska finansieringsmodellen, som lett till att investeringar i laboratorierna gjorts utan samordning. Därför föreslår man att allt leds av en nationell ledningsgrupp. Professor Engström vid Chalmers anser det som en onödigt tung administrativ lösning. Det bidrar inte till en effektiv hantering av verksamheten, menar han.
– Nätverket behövs i första hand för att ge svensk mikroelektronikforskning större tyngd.

Halvledarlaboratorierna är viktiga för forskning och utbildning inom mikroelektronik och nanoteknologi. Ämnesområdena är bland annat grunder för den moderna informationstekniken. Svensk forskning inom detta område tillhör forskningsfronten i världen.

EU satsar 1 300 miljoner euro (fördelat på fem år) på forskning inom mikroelektronik och nanoteknologi och 3 600 miljoner euro (också på fem år) på forskning inom IT. Även USA och Japan gör stora satsningar inom dessa områden.

I utvärderingens förarbete har även SSF och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse medverkat. Ordföranden i utvärderargruppen var Karl-Fredrik Berggren, professor i teoretisk fysik vid Linköpings universitet.

Utvärderingen kan beställas på Vetenskapsrådet eller hämtas på hemsidan www.vr.se

Kontaktinformation
För ytterligare information och/eller foto kontakta: redaktionen@adm.chalmers.se, 031 772 2548