KOL i Norrbotten – en svårupptäckt rökningssjukdom
Bara en knapp tredjedel av dem som uppfyllde kriterierna för KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) hade fått en riktig diagnos, t.ex. kronisk bronkit, emfysem eller något jämförbart. Det visar Mai Lindströms kartläggning av sjukdomens utbredning i Norrbottens län, framlagd i en avhandling vid Umeå universitet.
Sammanfattningsvis visar avhandlingen att KOL är en vanlig, handikappande och oftast odiagnostiserad sjukdom. Den ökar i frekvens med stigande ålder och förekomsten är stakt kopplad till rökning.
OLIN (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) är en grupp epidemiologiska studier i Norrbottens län av andningshindrande lungsjukdomar, dvs. astma, kronisk bronkit, emfysem och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Den sista benämningen täcker framför allt emfysem och den obstruktiva formen av kronisk bronkit. OLIN omfattar också allergi och obstruktiv sömnapné. Studierna gäller i första hand sjukdomarnas förekomst, geografiska spridning, variation över tiden, riskfaktorer och speciella egenskaper.
Den först studerade befolkningsgruppen inom OLIN rekryterades 1985-86 och bestod av 6 610 personer födda 1919-20, 1934-35 och 1949-50, alla bosatta i åtta norrbottenskommuner. En andra studie av den gruppen genomfördes 1992 och den tredje 1996. En ny OLIN-grupp rekryterades 1992 med bl.a. personer som 1992 var i samma ålder som personerna varit i 1986 års studie, dvs. födda 1925-26, 1940-41 och 1955-56.
Andelen personer med KOL som saknar korrekt diagnos – eller diagnos över huvud taget – är stor. Avhandlingen bekräftar att sjukdomen kan utvecklas smygande under många år och inte upptäckas förrän en svår och icke reparerbar nedsättning av lungfunktionen redan har uppstått. Endast 30% av dem uppfyllde British Thoracic Society´s (BTS) kriterier för KOL hade fått diagnosen kronisk bronkit, emfysem eller något jämförbart. Om de som uppfattade sig ha astma eller var användare av astmamediciner lades till, blev andelen identifierade av sjukvården 60%. Fler män än kvinnor saknade diagnos och det fanns ingen större skillnad i andelen identifierade mellan studierna på 1980- och 1990-talet.
De vanligaste kroniska symtomen från luftvägarna är hosta och slem. Uppföljningsstudien av personer med kronisk bronkit visade endast små förändringar i symtombilden mellan 1986 och 1992. Av dem som hade kronisk bronkit 1986 hade 86% samma tillstånd även 1992. En stor andel av dessa personer var rökare och bara 12% hade slutat röka mellan undersökningstillfällena. Bland dem som slutat röka noterades en signifikant minskning av symtom från luftvägarna.
Förekomsten av KOL ökar med stigande ålder och är starkt relaterad till rökning. Enligt BTS-kriterierna förekom KOL hos 1% av icke-rökare i åldern 46-47 år, 2% i åldern 61-62 år och 16% i åldern 76-77 år. Bland rökarna var motsvarande tal resp. 5%, 24% och 45%. En beräkning visar att rökning av 5-14 cigaretter per dag innebär ca 8 gånger större risk att få KOL jämfört med rökfrihet. Dessutom innebär fall av obstruktiv lungsjukdom i släkten en dubblerad risk för att utveckla KOL.
Inom FinEsS-studierna jämfördes enkätsvar från personer i åldrarna 20-69 år i Norrbottens län med motsvarande i finländska Lapplands län. De två länen har väsentligen samma geografiska och demografiska förhållanden; skillnaden ligger i rökvanor: 32% rökare i finska Lappland jämfört med 26% i Norrbotten. Bronkitsymtom är vanligare i finska Lappland även efter korrigering för effekten av rökning, ålder, kön, socioekonomisk grupptillhörighet och förekomst av obstruktiv lungsjukdom i familjen. Signifikant fler kvinnor än män röker i Norrbotten, medan motsatsen gäller för finska Lappland.
Avhandlingen utgår från Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och har titeln ”Epidemiological studies of chronic obstructive pulmonary disease (COPD) and related conditions – Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Study IV”. Svensk titel: ”Epidemiologiska studier av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och relaterade tillstånd – Obstruktiv lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) IV”.
Disputationen äger rum kl 09.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå.
Fakultetsopponent är professor Gunnar Boman, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet.
Kontaktinformation
Mai Lindström är uppvuxen i Boden och bor numera i Gammelstad. Efter tio år som narkossköterska vid Centrallasarettet i Boden har hon huvudsakligen forskat om obstruktiva lungsjukdomar, dessutom arbetat som lärare och klinisk prövningsledare. Hon kan nås på tel. 0920-25 77 47 eller via e-post mai.lindstrom@telia.com
