Visst är det mig du tittar på, Jarl?
Med ett småleende visar programledaren hur tittaren ska uppfatta inslaget om älgkalven Hälge. En allvarlig blick och dämpad röst sätter tolkningsramen för en nyhet om våld och en ögonbrynshöjning kommenterar icke-verbalt ett tidigare inslag om solsemestrar under vintermånaden. Helen Andersson har i sitt avhandlingsarbete studerat hur TV:s nyhetsuppläsare använder icke-verbala och verbala medel.
Hur skapar programledarna kontakt med TV-tittarna? Vilka roller intar och/eller tilldelas studioaktörerna i nyhetsprogrammen? Vilken bild skapas av de interagerande i TV-studion? Det är frågor som Helen Andersson söker besvara i sin avhandling TV:s nyhetsprogram som interaktion. Studien syftar till att utreda hur programledarna i Aktuellt, Tvärsnytt och Nyheterna framställer sig själva, kollegerna och gästerna i studion under nyhetssändningarna. Utgångspunkten är att nyhetsprogrammen kan ses som ett skådespel där aktörerna intar vissa roller och med hjälp av specifika regigrepp tecknas dessa roller inför tittarna.
Resultaten visar bl.a. att programledaren med hjälp av orden signalerar distans till ämnet och sin roll som objektiv nyhetsförmedlare. Genom källangivelser får externa upphovsmän ta ansvaret för det som sägs, genom bruk av vi distanserar nyhetsuppläsaren sig själv från det som sägs och förlägger ansvaret på redaktionen. Strategierna lägger grunden för intrycket av objektivitet; när nyhetsuppläsaren påstår något, framställs det som sanning.
En bra programledare ska dock samtidigt kunna skapa kontakt med tittarna. Om programledaren med hjälp av orden manifesterar rollen som objektiv nyhetsuppläsare tar han/hon hjälp av blickar, minspel, röstkvalitet och tonfall för att framstå som en människa med känslor – en som förmår att skapa kontakt med tittarna. En sorglig nyhet förmedlas med balanserat allvar och empati, en glad nyhet med uppsluppen värme, och redaktionens egen nyhet med ett dramatiskt tonfall och ett spänt drag kring munnen. Programledarna signalerar samhörighet med tittarna men styr samtidigt tolkningen av det som sägs.
Att tittarna förmår att uppfatta känslorna visar två tittarbedömningar som utfördes som komplement till de egna analyserna. Testdeltagarna uppfattade allvaret men också dramatiken och empatin. Nyhetsuppläsare som uppfattas onaturliga och opersonliga ansågs också visa lägst grad av känslor. Helen Andersson beskriver också den kollegiala interaktionen med överlämningar, studiosamtal och intervjuer med gäster.
Disputationen äger rum fredag 4 oktober kl. 13.15 i Ihresalen, Språkvetenskapligt centrum. Opponent är prof. Hans Strand, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Helen Andersson kan nås på telefon 019-30 11 41 eller via e-post helen.andersson@hum.oru.se
