”Klen och mager” – hur gick det sedan?
En grupp folkskolebarn i Stockholm födda år 1933 uppmärksammades av skolhälsovården i en kristidsundersökning under andra världskriget på grund av att de inte ökade i vikt. Många av dem bedömdes vara klena och magra. Gruppen har följts upp genom en enkätundersökning avseende hälsa, utbildning och levnadsförhållanden när personerna var 64 år.
Uppföljningen omfattar även en kontrollgrupp vald bland övriga skolbarn i samma årskull. Detta redovisas nu i en doktorsavhandling vid Stockholms universitet av Ruth Mannerfeldt.
Några avgörande skillnader mellan de båda grupperna vid 64 års ålder har inte kunnat påvisas. Det är tänkbart att eventuella skillnader under skoltiden kan ha utjämnats under välfärdsstatens framväxt.
En del av studien rör personernas minnen från skoltiden. Det finns berättelser där det framgår att upplevelser av vuxnas kränkande behandling har lämnat bestående spår. Avhandlingen vänder sig till personer som är intresserade av hälsovård för skolbarn i ett historiskt perspektiv men också till dem som i olika sammanhang arbetar med barn i dag.
Ruth Mannerfeldt är verksam som projektassistent i PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan i Stockholm. Hon är sjuksköterska och har tidigare under många år arbetat inom skolhälsovården.
Doktorsavhandlingens titel: Skolbarn, kristid och hälsa. En uppföljningsstudie av stockholmsbarn födda 1933
Disputationen äger rum fredag 4 oktober kl. 10.00 i H-aulan, Lärarhögskolan i Stockholm, Rålambsvägen 30, Opponent är professor Per-Anders Rydelius, Karolinska Institutet.
Ruth Mannerfeldt kan nås på tfn 08-737 55 91, e-post ruth.mannerfeldt@lhs.se
