Skolans och lärarens roll i samhället
Skolan är viktig för att fostra goda medborgare. Men hur ser vi på lärarrollen och på hur skolan bidrar till att bilda värderingar? De senaste två veckorna har inte mindre är tre disputationer på detta tema lagts fram vid Pedagogiska institutionen vid Örebro universitet.
Skolan formas efter politiken
Politik spelar stor roll när det gäller hur skolan och utbildning bildar värderingar. Det visar Ylva Boman i avhandlingen ”Utbildningspolitik i det andra moderna. Om skolans normativa villkor” som försvarades 19 september 2002.
Mångfald karakteriserar samhället och därmed också både skolan och politiken. Bomans avhandling tar utgångspunkt i 1990-talets debatt om skolans värdegrund och behandlar relationen mellan utbildning, demokrati och medborgarskap. Med utgångspunkt från skilda utbildningspolitiska meningsbildningar under 1900-talet undersöker Boman den offentliga skolans plats och roll i samhället och olika sätt att formulera utbildningens relation till etik, politik och olika demokratibegrepp. Frågan vad skolan är och bör vara ordnas kring olika ideal så som demokrati, jämlikhet och kulturell identitet vilket uttrycker hur skolan relaterats till samtidens tankar och bryter med tiden dessförinnan.
Lärarutbildning formas av språket
Språket bidrar till att konstruera världen och därmed även bland annat den företeelse vi kallar lärarutbildning. Owe Lindberg disputerade 26 september 2002 på avhandlingen ”Talet om lärarutbildning” där han analyserar hur vi i Sverige idag talar om lärare och lärarutbildning.
Lindberg diskuterar om lärarutbildning genom fem perspektiv; ”Lärarutbildning som offentligt samtal”, ”Lärarutbildning som utbildning av lärare”, ”Lärarutbildning som ett bildningserbjudande i ett medborgarskapsperspektiv”, ”Utbildning av lärare som lärares utbildning” samt ”Lärares utbildning som kommunikation”. I relation till dessa perspektiv föreslås två sätt att tala om lärare och lärarutbildning. Vi skulle kunna tala om lärares arbete som ett arbete med kommunikativa och samrådande förtecken där frågan om medborgarskap i termer av tillhörighet och deltagande är central. Man kan också tala om lärares utbildning som att den handlar om att skapa goda villkor för blivande lärare att utveckla sin förmåga att bilda goda omdömen i arbetet, genom deltagandet i kritiska, konstruktiva och utmanande dialoger.
Klassrummet som diskussionsarena
Lärare hamnar i ett dilemma när de har helklassdiskussioner. Läraren leder och introducerar eleverna i ett visst ämne och blir därigenom auktoriteten i diskussionen. Samtidigt ska läraren sätta elevernas kommentarer och synpunkter i fokus. Detta framkommer i Johan Liljestrands avhandling ”Klassrummet som diskussionsarena” som försvaras 1 oktober.
Liljestrand har undersökt lärarledda helklassdiskussioner i gymnasieskolans samhälls- och religionsundervisning där det uttalade syftet med undervisningen är att ställa elevernas synpunkter och kommentarer i centrum. Genom analys av hur lärare och elever kommunicerar resonerar Liljestrand bland annat kring skolans möjligheter att utbilda samhällsmedborgare som tar aktiv del av den allmänna debattens frågor.
En längre sammanfattning av avhandlingarna finns att läsa som ett PDF-dokument på adressen
http://www.oru.se/org/inst/pi/pub/Avhandlingsinfo_YB_OL_JL.pdf
Fotografier på Boman, Lindberg och Liljestrand finns att hämta i pressrummet på Örebro universitets webbplats på adressen http://www.oru.se/massmedia/bild.html
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ylva Boman på telefon 0240-65 21 21, Owe Lindberg på telefon 019-30 32 97 och Johan Liljestrand på telefon 019-30 38 34.
