Flexibilitet viktig i kommunal IT-planering
Om IT ska kunna vara en kraft i lokala utvecklingsprocesser gäller det att planeringen präglas av följsamhet och flexibilitet som speglar den föränderliga, globaliserade och därmed komplexa ekonomin. Det menar Kristina Zampoukos, som i sitt avhandlingsarbete studerat planeringen och IT i Sverige.
Kommunerna förbinds i dag med varandra och platser världen över genom bland annat IT, gränsöverskridande verksamheter och politiska institutioner som EU. Vad som sker i ett hörn av världen kan ha effekter för andra platser långt därifrån. Ett exempel på detta är då ett företag introducerar ett nytt produktionssätt med bas i utnyttjande av ny teknik. Andra företag inom samma bransch tvingas då, om möjligt, att följa efter för att bibehålla sin konkurrenskraft. Det politiska svaret på globala och internationella beroenden och kopplingar blir bland annat att ansvaret för lokal och regional utveckling flyttas nedåt i den politiska hierarkin, avregleringar av organisationsformer genomförs, och det sker en övergång från regel- till målstyrning.
En effekt av decentralisering och avreglering är att planeringen i ökad utsträckning blir lokalt specialiserad. Skillnaderna mellan kommunerna ökar därmed. Kristina Zampoukos har i sitt avhandlingsarbete undersökt mötet mellan den kommunala planeringen och IT i Sverige. Hennes rön baseras dels på en enkät som 85% av landets kommuner besvarat, dels på fallstudier i kommunerna Arvidsjaur, Arvika, Gotland, Helsingborg och Ystad. En av hennes teser är att IT, av stat och kommuner, uppfattas som något som samhället bör styra. Frågan är emellertid om samhället kan styra IT?
Kristina Zampoukos visar i sin avhandling att makten över de sociala och ekonomiska processer som kan förknippas med IT är geografiskt ojämn, vilket innebär att kommunerna har olika förutsättningar att kontrollera och styra utvecklingen inom det egna territoriet. Hon identifierar ett antal faktorer som är avgörande för att IT ska kunna utnyttjas som medel i lokala utvecklingsprocesser. Sådana faktorer är en processinriktad planering som också kännetecknas av dialog med en mångfald aktörer och en successiv koordinering av resurser – omfattande allt från kapital till kunskap. Att planeringen präglas av följsamhet och flexibilitet speglar den föränderliga, globaliserade och därmed komplexa ekonomin, menar Kristina Zampoukos.
Andra resultat i avhandlingen är: nio av tio kommuner har en IT-strategi som är förankrad i den politiska ledningen, nio av tio kommuner vill genom sin IT-planering stimulera IT-användandet bland medborgarna, tre av fyra kommuner har som uttalat mål med sin IT-planering att höja kunskapsnivån bland medborgarna, fem av tio kommuner vill stimulera IT-användningen inom näringslivet och enbart en av tio kommuner anser att IT-planeringen inte inkluderar satsningar på teknik och infrastruktur
Avhandlingens resultat kan bilda underlag för utformningen av den svenska IT-politiken. Den kan också fungera som en idébok för praktiker genom sina konkreta exempel på samtida svensk planering i allmänhet, och kommunal IT-planering i synnerhet.
Kristina Zampoukos disputerade på avhandlingen ”IT, planeringen och kommunerna” vid Uppsala universitet den 4 oktober.
Kontaktinformation
Kristina Zampoukos kan nås på telefon 018-471 73 92 eller via e-post Kristina.Zampoukos@kultgeog.uu.se
