Pappledighet med förhinder
När pappaledigheten infördes fanns en ambition att via föräldraförsäkringen åstadkomma ett större manligt engagemang i familjen. Men det aktiva faderskapet hamnade snabbt i konflikt med andra samhällsintressen.
Möjligheten att vara pappaledig har snart funnits i 30 år, men kvinnorna tar fortfarande ut nästan 90 procent av föräldraledigheten. Roger Klinth på tema Barn vid Linköpings universitet undersöker i sin avhandling hur jämställdhetspolitiken hanteras när det är män och inte kvinnor som står i fokus. Han har följt den politiska debatten om föräldraledighet och jämställt föräldraskap sedan tidigt 60-tal.
– Pappaledigheten har ända sedan den infördes 1974 i första hand varit utformad som en rättighet för familjen, konstaterar Roger Klinth. Männens föräldraledighet var ett valfritt åtagande. Principen om familjens valfrihet är ett av de överordnade mål som begränsat jämställdhetspolitikens möjligheter.
Pappaledighet och ekonomisk tillväxt
En ofta underförstådd princip i diskussionen om pappledighet har handlat om ekonomi. Ambitionen att männen ska vara föräldralediga har underordnats det politiska målet att skapa ekonomisk tillväxt. Inte minst har det färgat debatten om att kvotera mäns och kvinnors föräldraledighet. Eftersom männen utgjort den ekonomiska ryggraden i både familjen och samhället blir priset för en jämställd föräldraförsäkring högre. Kritiken mot pappaledigheten har också ökat i tider av ekonomisk tillbakagång.
På det tidiga sextiotalet fanns en radikal tanke i jämställdhetsdebatten om en dubbel emancipation som skulle förändra både kvinnors och mäns sätt att leva. Men den tanken tunnades ut när barnomsorgen började byggas ut i början av sjuttiotalet. I stället för männens aktiva faderskap var det barnomsorgen som blev förutsättningen för kvinnornas inträde på arbetsmarknaden. Både föräldraförsäkringen och barnomsorgen ingick i ett arbetsmarknadspolitisk tänkande som innebar att jämställdhetsprincipen blev underordnad.
Faderskapet underordnat yrkesidentiteten
– Man kan se en tydlig skillnad i sättet att diskutera mäns respektive kvinnors föräldraledighet, konstaterar Roger Klinth. För männen gäller valfrihet medan kvinnans föräldraledighet alltid har varit en underförstådd nödvändighet.
– Det manliga medborgarskapet har förändrats från att omfatta enbart yrkesarbete till att omfatta både yrkesarbete och faderskap. Men faderskapet har aldrig blivit lika starkt som yrkesidentiteten, säger Roger Klinth och pekar på politikens svårigheter att förändra sociala mönster.
Avhandling:
Göra pappa med barn. Disputationen sker den 29 november i Wallenbergssalen, Östergötlands länsmuseum, Linköping. Opponent är fil dr Gunnel Karlsson, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Roger Klinth, rogkl@tema.liu.se.
