Personalens arbetsmiljö har stor betydelse för behandlingseffekten av psykiatriska patienter
Ett av delresultaten från en studie av behandlingshem för psykiatriska patienter som professor Bengt-Åke Armelius, Umeå universitet, har lett visar att personalens psykosociala arbetsmiljö till och med påverkar patienterna mer än behandling med miljöterapi och psykoterapi.
– Slutsatsen är att man måste tänka om inom den psykiatriska vården, det är inte bara behandling som har effekt på patienterna, personalens arbetsmiljö har också en stor betydelse. Om personalen mår bra, har inflytande över sin arbetssituation och stöd från arbetsledning och kollegor så smittar det också av sig på patienterna, säger Bengt-Åke Armelius.
Den statistiska förklaringsmodell som använts för att mäta betydelsen av olika faktorer för patienternas bedömda förändrig visar att man kan förklara 9 procent av skillnaderna som patienterna uppvisar efter fem år med behandlingsinsatser medan personalens arbetsmiljö förklarar 19 procent. Hela 50 procent förklaras dock av skillnader, som bland annat ålder och kön, som fanns redan innan någon behandling påbörjades.
Bengt-Åke Arnelius och hans forskargrupp vid institutionen för psykologi har studerat 23 små behandlingshem och 146 patienter från hela Sverige. Patienterna har följts under en femårsperiod i ett forskningsprojekt som totalt sett pågått under 15 år. Studien visar att patienterna har förändrats positivt efter att ha vistats på små behandlingshem.
I spåren av nedläggningen av de stora mentalsjukhusen under 1980-talet startade man runt om i Sverige små behandlingshem för att fånga upp yngre patienter med svårare psykiatriska diagnoser, främst psykoser, men också personlighetsstörningar. Tanken var att man med intensiv och långvarig psykosocial och psykoterapeutisk behandling skulle kunna undvika en utveckling mot kronisk sjukdom och kanske åstadkomma en förbättrad prognos och kanske till och med bota schizofrena patienter. Stora förhoppningar knöts till behandlingshemmen.
Studien visar att det sker en medelstor förändring för patientgruppen som helhet, vilket betraktas som ett mycket bra resultat med tanke på att det rör sig om en lång tidsperiod och mycket svåra patienter. Yngre patienter (25 år eller yngre) har en större förbättring än de något äldre patienterna och även kvinnor har ett något bättre utfall än män i allmänhet. Den grupp som har en renodlad schizofreni har minst förändring medan patienter med andra psykoser eller personlighetsstörningar når mycket goda resultat. Även om det generellt sett är en förändring till det bättre för patientgruppen så har ungefär en tredjedel inte förbättrats alls. Det är också en stor skillnad mellan behandlingshemmen med avseende på hur mycket deras patienter förbättras. På vissa behandlingshem kan man inte notera några förändringar alls, medan andra uppvisar stora förbättringar. En stor förklaring till denna skillnad ligger i den psykosociala arbetsmiljön för personalen. Om de som arbetar på behandlingshemmet upplever sig ha hög grad av inflytande över sin vardag och stöd från sin ledning och sina kollegor samtidigt som kravnivån och belastningen inte är allt för hög så går det bättre för patienterna. En annan förklaring är att man erbjudit patienterna individuell psykoterapi under flera år samt att man har haft längre vårdtider på behandlingshemmet.
Slutsatsen i studien är att det lönar sig att satsa på små behandlingshem för unga psykiatriska patienter med svåra störningar, även om man främst åstadkommer en funktionsförbättring och endast undantagsvis botar sjukdomen. En investering i form av intensiv psykoterapeutisk och psykosocial behandling på små välfungerande behandlingshem kan bidra till en positiv utveckling på lång sikt. Man måste dock anpassa målsättningarna efter patienterna och arbeta lika mycket med personalens arbetsmiljö som med behandling av patienterna.
Länk till rapporten:
http://www.psy.umu.se/forskning/publikationer/ovriga-publika/Behandlingshem.html
Kontaktinformation
Bengt-Åke Armelius nås på:
Tel: 090 -786 59 49
Mobil: 070-417 60 27
E-post: Bengt-ake.Armelius@psy.umu.se
Bengt-Åke Arnelius är inbjuden av Hälso- och sjukvårds-nämnden och Kommunförbundet Stockholms län för att informera om Behandlingshemsprojektet måndagen den 2 december 2002 klockan 9.30-12.00. Plats: Nürnberghuset, Björngårdsgatan 14 B, Swedenborgssalen, Stockholm
Bengt-Åke finns i Stockholm hela dagen.
