Kattfri hemmiljö skyddar inte barn mot astma
Det kan vara dags att ompröva åsikten att friska barn som har astma eller allergi i släkten inte bör växa upp i hem med katt. Det visar resultaten i en avhandling som Matthew Perzanowski försvarar vid Umeå universitet den 10 januari.
Avhandlingen använder molekylär epidemiologi, dvs. laboratorietekniker kombinerade med klassiska epidemiologiska metoder, för att studera allergenexponering, allergisk sensibilisering och uppkomst av astma. Studierna genomfördes framför allt i norra Sverige, dessutom i Kenya samt centrala Virginia och Atlanta, Georgia, i USA.
Nyinsjuknandet i astma bland barn mellan sju och tio års ålder är nästan en per hundra friska barn per år. Ökningen i förekomsten är global och förekomsten i norra Sverige är väsentligen densamma som i andra europeiska områden. Det finns ett statistiskt signifikant samband mellan astma och allergi mot katt, hund, häst, björk och timotej. Avsaknaden av kvalster och kackerlackor i norra Sverige ger en idealisk miljö för att studera allergi mot katt och hund.
Studierna baserades på en tidigare identifierad grupp på 3 431 7-8 år gamla (1996) skolbarn från Luleå, Kiruna och Piteå. Deltagandet var 97%. Förekomsten av astma and viktiga riskfaktorer undersöktes årligen genom frågeformulär. Barnen i Kiruna och Luleå allergipricktestades 1996 vid 7-8 års ålder (2 148 barn) och 2000 vid 11-12 års ålder (2 156); totalt 1 870 barn testades vid båda tillfällena. Resultaten visade att skolorna är en viktig källa för exponering av allergen från katt och hund. I samtliga skolor var allergennivåerna så höga att de kan räcka för utvecklande av allergi. Hem med katt hade hundra gånger högre nivåer av allergen från katt jämfört med hem utan katt. Trots det förekom allergen från katt också i de flesta hem som aldrig hade haft katt. Förekomsten (prevalensen) av typ 1-allergi ökade från 20,6% till 30,4% mellan testerna vid 7-8 och 11-12 års ålder. Bland barnen med positiv pricktest mot katt hade 83% aldrig bott i hem med katt. Faktiskt var kattinnehav förenat med en lägre andel positiv pricktest mot katt. Det gällde särskilt bland barn med allergi i släkten.
Nyinsjuknandet (den kumulativa incidensen) i astma diagnosticerad av läkare var 24/1 000 barn utan astma vid observationstidens början. Typ 1-allergi (RR 4.9) och astma hos föräldrar eller syskon var viktiga riskfaktorer. Katt i hemmet var omvänt relaterat till astma vid 7-8 års ålder och till nyinsjuknande i astma under de efterföljande tre åren. Katt i hemmet var också relaterat till en skyddande effekt mot utvecklande av antikroppar mot hund och björk. Att undvika katt i hemmet skyddar alltså inte mot allergi. Åsikten att friska barn som har astma eller allergi i släkten inte bör växa upp i hem med katt måste omprövas.
Studierna i Kenya påvisade ett statistiskt signifikant samband mellan allergi och astma bland barn från stadsmiljö till skillnad från barn från landsbygd. Detta samband mellan astma och allergi bland stadsbarnen kan vara en viktig faktor för den ökning i astmaförekomsten som ägt rum särskilt i västvärlden, utvecklingsländernas storstäder men också i urbana Afrika. Det är troligt att flera faktorer bidrar till den globala ökningen av astma. Att studera astma i olika specifika miljöer och i olika länder kan ge större kunskap om viktiga delar av de allergiska sjukdomarnas pussel.
Avhandlingen är den femte från forskningsprojektet Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN), det hittills mest framgångsrika medicinska projektet i Norrbottens län. Inom OLIN följs uppemot 40 000 personer i Norrbotten med syftet att studera framför altt uppkomst och orsaker till astma, allergi, kronisk luftrörskatarr, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och sömnapné. Avhandlingen är ett resultat av ett samarbete mellan Umeå universitet, OLIN-studierna i Norrbotten, University of Virginia i Charlottesville, USA, där Perzanowski är verksam, samt på senare tid Karolinska Institutet i Stockholm.
Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, lungmedicin, och har titeln ”Molecular epidemiology of allergen exposure, sensitization and asthma in school children – Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Studies Thesis V”. Svensk titel: ”Molekylär epidemiologi om allergenexponering, sensibilisering och astma bland skolbarn – Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) Avhandling V”.
Disputationen äger rum kl 09.15 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhuset, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Adnan Custovic, Universitetet i Manchester, Storbritannien.
Kontaktinformation
Matthew Perzanowski kan nås i USA på tel +1-646-734 1292 eller 1-212- 543 4136. I anslutning till disputationen finns han i Umeå och kan nås via Eva Rönmark, tel 070-542 44 31 eller 0920-718 18, eller handledaren Bo Lundbäck, tel 070-510 89 91
