Psykiatrireformen – inget misslyckande
Trots många problem i genomförandet av psykiatrireformen kan reformen inte ses som ett misslyckande. Det är en av slutsatserna i den avhandling från Umeå universitet där reformen granskats.
Den svenska psykiatrireformen trädde i kraft 1995. Reformen syftade till att förbättra livssituationen för psykiskt funktionshindrade genom effektivare insatser och ett förtydligat kommunalt ansvar för boende och sysselsättning för målgruppen.
Urban Markström, institutionen för socialt arbete, studerar i sin avhandling planeringen och genomförandet av reformen samt den historiska utvecklingen på psykiatriområdet. I avhandlingen beskrivs en långsam process där frågan om gränsen mellan socialtjänstens och psykiatrins ansvarsområden utretts under flera decennier men där kommunerna i praktiken erbjudit få insatser till de psykiskt funktionshindrade, trots ett lagstiftat ansvar. Osäkerheten om hur man skulle gå tillväga vid genomförandet av reformen har varit stor. Reformarbetet har till stor del handlat om att försöka överföra psykiatrins kunskaper till socialtjänsten, via utbildning av kommunens personal eller rekrytering av psykiatrins mentalskötare.
Resultaten visar att arbetet burits upp av ett fåtal nyckelpersoner inom kommunerna, som haft ett stort eget handlingsutrymme. Den politiska nivån och stora delar av förvaltningen har inte involverats. Ambitionen att börja betrakta målgruppens problem i termer av handikapp och funktionshinder tycks inte heller ha förverkligats i någon stor utsträckning.
Trots många problem i genomförandet är en slutsats i avhandlingen att reformen inte kan ses som ett misslyckande. Nya fungerande arbetssätt har utvecklats inom socialtjänsten, fler insatser ges psykiskt funktionshindrade ute i samhället och brukarna och de anhörigas organisationer har flyttat fram sina positioner. Emellertid måste många av framstegen tillskrivas de treåriga stimulanspengar som staten betalade ut i samband med reformen. Det långsiktiga utfallet avgörs tills stor del av hur uthålliga de tidiga initiativen visar sig vara.
Avhandlingen består av studier av ett antal svenska kommuner och ett enskilt reformprojekt samt av en granskning av statliga dokument och tidigare forskning på området.
Fredagen den 21 februari försvarar Urban Markström, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Den svenska psykiatrireformen – bland brukare, eldsjälar och byråkrater.
Disputationen äger rum klockan 10.00 i Humanisthuset, hörsal G.
Fakultetsopponent är professor Bengt Börjeson, Stockholm.
Kontaktinformation
Urban Marskström är uppvuxen i Skellefteå.
Urban nås på:
Tel: 090-16 37 07
Mobil: 070-583 89 71
E-post: urban.markstrom@umea.se
