Moralfilosofi, vänskap och feministisk etik
Doktorsavhandling i praktisk filosofi av Jan Lif.
Den västerländska moralfilosofin har sedan antikens dagar försökt besvara vad som är det rätta att göra, och en mängd förslag till teorier har presenterats genom tiderna. Dessa olika teorier är dock allt som oftast inte eniga om vad som utgör det moraliskt rätta, och diskussioner om vilken teori som är mest övertygande pågår alltjämt. En sådan teori är den s k konsekvensetiken som i sin enklaste form förfäktar principen att man alltid bör göra det som leder till de bästa konsekvenserna för så många människor som möjligt. Jan Lif diskuterar i sin avhandling frågan ”Kan en konsekvensetiker vara en riktig vän?” utifrån en nutida internationell filosofisk debatt.
Den mest kända konsekvensetiska teorin är utilitarismen, som formulerades av engelsmannen Jeremy Bentham under slutet av 1700-talet, och vidareutvecklades av bl.a. John Stuart Mill. Ett bland många sätt att ifrågasätta om konsekvensetiken verkligen ger det mest övertygande skälet till vad som är det moraliskt rätta har varit att konfrontera denna teori med de motiv som ansetts nödvändiga för att vara en riktig vän. Vänskap har av många filosofer ända sedan Aristoteles dagar ansetts vara moraliskt värdefullt, och det har på senare tid hävdats att om en person som är övertygad konsekvensetiker inte kan vara en riktig vän så är detta ett tecken på att teorin är falsk.
Avhandlingen presenterar ett förslag till hur vänskap kan förstås, och argumenterar för att det handlar om ett speciellt subjektivt perspektiv på en annan person och den relation man har med den personen. En konsekvensetiker förstås som en person som är motiverad att alltid göra det som leder till de bästa konsekvenserna, och frågan blir således om dessa motiv är möjliga att kombinera med det perspektiv vänskap kräver. Det slutliga svaret blir att en konsekvensetiker mycket väl kan vara en riktig vän.
Jan Lif hävdar dock att detta svar trots allt inte på något vis påvisar att konsekvensetiken är sann (eller falsk, om svaret varit negativt). Detta beror på att den moralfilosofiska debatten bygger på en allt för snäv modell av moralfilosofi, som inte kan belysa de moraliska värden som vänskap innehåller. Men för att påvisa att en moralteori är sann eller falsk utifrån denna frågeställning måste dessa värden belysas, och paradoxalt nog är därför frågans relevans således avgjord på förhand.
Avhandlingen försöker avslutningsvis belysa dessa värden, och svårigheten för denna modell av moralfilosofi att hantera dem, med hjälp av diskussioner inom modern feministisk etik rörande personliga relationer.
Avhandlingens titel: Can a consequentialist be a real friend? (Who cares?)
Disputationen äger rum onsdagen den 28 maj 2003 kl. 10
Opponent: Docent Roger Fjellström
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Jan Lif, tel. 031-773 5159 (arb.),
031-774 14 01 (hem), e-post jan.lif@www.phil.gu.se
Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se
