Mer makt åt domstolarna
I Sverige har vi en stark tradition att demokrati är lika med folksolidaritet och parlamentarism. Men Joakim Nergelius, som är ny professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, anser att den svenska demokratin saknar maktkontroll. Därför bör svenska domstolar få en ökad roll i samhället genom att pröva lagstiftningen och se om den stämmer överens med grundlagarna och Europakonventionen.
Domstolarna i Sverige är i dag ett tillbakadraget samhällsorgan som sällan utnyttjar sin rätt att tillämpa grundlagen. Joakim Nergelius forskning jämför det svenska rättssystemet med andra europeiska länder och USA och visar att det svenska systemet ger medborgarna svagt rättighetsskydd vad gäller exempelvis yttrandefrihet och demonstrationsfrihet. Därför måste domstolarna bli djärvare.
– Domstolarna har enligt grundlagen möjlighet att åsidosätta lagstiftning, men de har en väldigt försiktig attityd, säger Joakim.
Demokratiutredningen, där jag medverkade, arbetade mycket kring detta och kom fram till att det är dags att förändra synen på domstolarna. De måste hävda sin rätt och ifrågasätta lagar i större utsträckning så att det inte är självskrivet att riksdagen kan lagstifta om vad som helst, utan att det finns juridiska gränser för politikernas handlingsfrihet. I den akademiska världen finns bred förståelse för det här, men riksdagsledamöter värnar i allmänhet om sin egen makt och vill inte gärna höra talas om aktiva domstolar.
Det system Joakim Nergelius förespråkar liknar i många avseenden den amerikanska maktbalansen där de tre statsmakterna kontrollerar varandra, däribland Högsta domstolen som fungerar som författningsdomstol och är en mycket stark maktfaktor i det amerikanska statsskicket och rättighetsskyddet. Ett liknande maktbalanssystem finns också inom EU där parlamentet och ministerrådet representerar olika demokratiska intressen.
– I Sverige har vi självständiga domstolar, men all makt kommer från den folkvalda riksdagen, förklarar Joakim. Min syn på demokrati innefattar en aspekt att man måste värna om medborgarnas rättigheter, vilket kan ske genom att domstolarna kan vägra att tillämpa en lag de anser strider mot grundlagen och det ska inte vara någon stor sak. Det är det som kallas för maktdelning och det är ett vanligt system i övriga Europa och också inom själva EU.
Den nya professuren är ett steg i universitetets satsning på att starta en juristutbildning och inom en snar framtid börjar två doktorander inom rättsvetenskapen.
– Jag ser att vi kan få till stånd en högkvalitativ verksamhet med inriktning mot de spännande processer som pågår inom EU och diskussionen mellan svensk rätt kontra EG-rätt. Det är det ingen tvekan om, säger Joakim.
För mer information kontakta Joakim Nergelius på tel 019-30 35 18 eller 070-761 54 22
Foto på Joakim Nergelius finns att hämta i pressrummet på Örebro universitets webbplats på adressen http://stork.oru.se/massmedia/bildarkiv.html#nergelius
