Lärarkompetensen avgör resultaten
Hög lärarkompetens är den mest betydelsefulla beståndsdelen i pedagogik som lyckas utveckla elevernas läs- och skrivförmåga och förhindra att läs- och skrivproblem uppkommer. Detta gäller såväl för dyslexi som för andra typer av läs- och skrivproblem.
Den skicklige läraren utmärks av ingående kunskaper om barns språkliga utveckling, om läs- och skrivprocessen och av ett systematiskt och strukturerat arbetssätt som tar sin utgångspunkt i elevernas förmåga. Skolverket beviljade i juli 2001 medel för ett projekt med uppgiften att identifiera en gemensam bas av forskarståndpunkter när det gäller läs- och skrivinlärningspedagogik och läs- och skrivsvårigheter. Detta ”konsensusprojekt” presenterar nu sina resultat i en rapport till Skolverket och Skolutvecklingsmyndigheten.
Slut på läskriget
Sedan 1970-talet har frågor kring läs- och skrivinlärning, läs- och skrivsvårigheter och läs- och skrivpedagogik framkallat en stundtals hätsk debatt i Sverige. Man har till och med använt beteckningen ”Läskrig” för detta meningsutbyte. Lärare, föräldrar, journalister och andra har bibringats uppfattningen att det råder djup oenighet mellan forskare om hur läsinlärning går till, hur läs- och skrivsvårigheter uppkommer, samt hur framgångsrik läs- och skrivpedagogik bör se ut.
Hög lärarkompetens är den mest betydelsefulla beståndsdelen i pedagogik som lyckas utveckla elevernas läs- och skrivförmåga och förhindra att läs- och skrivproblem uppkommer. Detta gäller såväl för dyslexi som för andra typer av läs- och skrivproblem. Den skicklige läraren utmärks av ingående kunskaper om barns språkliga utveckling, om läs- och skrivprocessen och av ett systematiskt och strukturerat arbetssätt som tar sin utgångspunkt i elevernas förmåga och individuella strategier. Den skicklige läraren förmår motivera sina elever att läsa och skriva.
Det skrivna språket är till för att vi skall meddela oss med varandra. Detta är en viktig utgångspunkt för att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga. Skriftspråket skall användas för att kommunicera personliga erfarenheter, kunskaper och uppfattningar i undervisningen. Detta skriftspråksflöde i klassen skall involvera alla elever, och ge läraren möjlighet att observera och bedöma varje elevs läs- och skrivutveckling på ett nyanserat sätt.
Läraren måste ha goda insikter om relationer mellan skrift och tal, och också ha förmågan att förmedla dessa insikter till sina elever. Ett verksamt verktyg för att göra detta är språklekar som utvecklar elevens fonologiska förmåga.
Barnböcker är en oundgänglig del i en motiverande och lustfylld undervisning. Det handlar inte endast om att få en bra start på läs- och skrivinlärningen. Att tidigt bekanta sig med böcker, och bli förtrogen med olika berättelsestrukturer är ett villkor för att hjälpa eleverna till en långsiktig och hållbar läs- och skrivutveckling.
Föräldrar är betydelsefulla personer i sina barns läs- och skrivutveckling. Högläsning, samtal om böcker, ord och bokstäver i hemmet är viktiga förutsättningar för en god läs- och skrivutveckling. För att nå riktigt goda resultat måste alla elever ges tillräckligt med tid och lärarstöd för att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Detta innebär krav på tillräckligt med resurser för att läraren regelbundet skall kunna arbeta individuellt med varje elev i klassen.
Dyslexi är en särskild form av läs- och skrivsvårigheter som betingas av bristande språkbiologiska förutsättningar för läs- och skrivinlärning. Ett gemensamt drag hos elever med dyslexiproblem är att de har sämre fonologisk förmåga än andra barn. De klarar inte ”språkljudshanteringen” när de skall läsa och skriva. Medan dyslexi har en språkbiologisk grund finns även bristande förutsättningar för språklig utveckling i uppväxtmiljön och/eller skolan som en bakgrund till läs- och skrivsvårigheter. Med tidig identifiering av läs- och skrivsvårigheter är prognosen god för en positiv läs- och skrivutveckling.
Ett antal elever klarar den inledande läs- och skrivinlärningen utan påtagliga problem, men utvecklas dock sedan inte i takt med sina kamrater och med de ökande kraven i skolår tre och uppåt. Det kan röra sig om dåligt fungerande läsförståelsestrategier, om bristande syntaktisk förmåga, bristande förmåga att analysera ord, om dålig ordförrådsutveckling eller om brister i automatisering och läsflyt.
En rad metoder som används för att ge specialpedagogiskt stöd åt elever med läs- och skrivsvårigheter i svenska skolor saknar vetenskaplig underbyggnad. Motorikträning, nya glasögon och andra pedagogiska program eller hjälpmedel som fokuserar på annat än elevens språkliga utveckling är exempel på sådana metoder/hjälpmedel. I de flesta fall är de inte skadliga i sig. De får ändå negativa effekter genom att de ersätter eller reducerar utrymmet för insatser som dokumenterat leder till bättre läs- och skrivutveckling.
Rapporten (pdf-format) finns att hämta i sin helhet på Skolutvecklingsmyndighetens hemsida. http://www.skolutveckling.se/pdf/skapa_konsensus.pdf
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta professor Mats Myrberg, Lärarhögskolan i Stockholm, mats.myrberg@lhs.se, mobil 070-7143746.
