Trettiotalet i fokus – första avhandlingen om Erik Asklund
I avhandlingen ”Modernitet och intermedialitet i Erik Asklunds tidiga romankonst” undersöker litteraturvetaren Mikael Askander det moderna svenska samhällets framväxt under 1930-talet, så som det skildras i Asklunds romaner från detta decennium. Tyngdpunkten i avhandlingen ligger dels på Asklunds gestaltning av moderniteten, dels på romanernas relation till andra konst- och medieformer som film, musik och bildkonst.
Det tidiga 1930-talet var en omvälvande period i Sveriges historia. Det svenska folkhemmet skulle byggas och landsbygden moderniseras. Städerna växte, ny teknik och nya medier såg dagens ljus. Jazzens synkoper kunde höras lite varstans, ljudfilmen hade fått sitt genombrott och den litterära modernismen började etableras. Män och kvinnor provade att leva i ”proväktenskap” och kvinnans inflytande i samhället ökade stadigt. Framtids-optimism och livsdyrkan blandades med oro inför den stora arbetslösheten, de ekonomiska kriserna och fascismens frammarsch.
Mitt i denna virvel stod den unge Erik Asklund (1908-1980). Han debuterade 1929 med romanexperimentet ”Bara en början”. Samma år medverkade han också i den berömda lyrikantologin ”5 unga”. Under 1930-talets första hälft kom Asklund sedan att skildra det moderna svenska samhälle som hade börjat ta form. I Mikael Askanders avhandling om Asklund ställs romanerna ”Kvinnan är stor” (1931), ”Lilla land” (1933) och ”Fanfar med fem trumpeter” (1934) i fokus för ingående analyser. Framförallt filmmediet inspirerade och påverkade Asklund i hans litterära skrivande. Beträffande musikens roll kan man konstatera att ”Fanfar med fem trumpeter” är en av de första jazzromanerna på svenska. Som iakttagare och bejakare av det moderna framträder också Asklunds fascination inför staden som fenomen. I Asklunds verk framträder storstadens puls, det vimlande myllret av trafik, människor, glittrande vatten, neonskyltar och funkishus i stämningsfulla scenarion. Med åren har Asklund också kommit att betraktas som en av våra största Stockholmsskildrare.
Mikael Askander är född och uppväxt i Växjö men bor nu mera i Lund. Han har är verksam som forskare och lärare i litteraturvetenskap vid Institutionen för humaniora vid Växjö universitet.
Avhandlingen försvaras lördagen 25 oktober 2003, kl. 11:15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är docent Johan Stenström, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Kontakta: Mikael Askander, telefon: 046-14 78 20 eller 070-29 62 478
Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67
Praktiska upplysningar: Agneta Fridhammar, forskningssekreterare vid Institutionen för humaniora, telefon: 0470-70 85 20
