4,5 miljoner till fysik- och matematikforskning
Vad är en supersträng? Hur uppkommer svarta hål? Och vad är egentligen tid? Om detta och mycket annat handlar den forskning vid Karlstads universitet som nyligen beviljades medel från Vetenskapsrådet.
Institutionen för ingenjörsvetenskap, fysik och matematik fick nyligen glädjebeskedet att tre projekt inom ämnena fysik och matematik har fått drygt 4,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för en treårsperiod.
Claes Uggla, professor i fysik, får drygt 500 000 kronor per år i tre år för projektet ”Allmän relativitetsteori och kvantkosmologi”.
– Einsteins relativitetsteori är kanske mest känd för sin tillämpning inom kosmologin och teorierna kring Big Bang, och för sina förutsägelser om existensen av svarta hål. Men idag behövs relativitetsteorin även för att kunna utveckla tekniker inom satellitnavigering och det globala positioneringssystemet GPS, berättar Claes Uggla.
Hans forskning har bland annat lett fram till resultat om hur svarta hål bildas. Svarta hål kan beskrivas som rester av stjärnor som krympt ihop och nu fungerar som rymdens egna dammsugare. Claes Ugglas forskning rör även neutronstjärnor, en av de möjliga slutprodukterna när en stjärna dör. Dessa neutronstjärnor består av neutroner som är så tätt packade att de vidrör varandra, vilket gör dem till extremt massiva objekt. En fingerborg full av neutronstjärnematerial skulle väga 100 miljoner ton på jordytan.
Ett av Claes Ugglas forskningsområden berör också så kallad kvantkosmologi. Här handlar det om att försöka förklara olika fenomen där begreppen rum och tid inte längre existerar. Kanske kan forskarna då belysa frågan ”vad är tid?”.
Professor Jürgen Fuchs har liksom Claes Uggla beviljats medel för sin forskning inom ämnet fysik. Han får drygt 490 000 kronor per år i tre år för projektet ”Konform kvantfältteori och dess tillämpning i strängteori”.
– Idag vet vi att det existerar fyra fundamentala krafter i naturen, nämligen gravitation, den elektromagnetiska kraften samt de starka och svaga kärnkrafterna. Ett genomgående tema för forskningen är att försöka förena alla naturkrafter, helst till en enda kraft, förklarar Jürgen Fuchs.
Den mest lovande kandidaten för en sådan förening av naturkrafterna är den så kallade sträng- och supersträngteorin. En supersträng kan beskrivas som alltings absolut minsta beståndsdel. Egenskaperna som strängarna har är viktiga för att vi ska kunna förstå hur vårt universum utvecklades efter Big Bang och varför universum ser ut som det gör. För att kunna genomföra beräkningar inom supersträngteorin behöver man något som kallas CFT, Conformal Field Theory. Det är sådana konforma fältteorier som Jürgen Fuchs forskning handlar om.
Den tredje forskaren som beviljats medel från Vetenskapsrådet är Alexander Bobylev, professor i matematik vid Karlstads universitet. Han får 513 000 kronor per år i tre år för projektet ”Matematiska problem och metoder i icke-linjär kinetisk teori”.
Kinetisk teori kan användas inom en mängd olika områden, från galaxformationer till trafikflöden på motorvägar. Forskningsprojektet baseras på nya idéer som kan relateras till några mycket komplicerade kinetiska ekvationer. Det är till exempel mycket som forskarna ännu inte vet om den mystiska Boltzmannekvationen, som lades fram för mer än 100 år sedan.
Kontaktinformation
Claes Uggla, tfn 054-700 21 57, e-post Claes.Uggla@kau.se
Jürgen Fuchs, tfn 054-700 18 17, e-post Juergen.Fuchs@kau.se
Alexander Bobylev, tfn 054-700 20 34, e-post Alexander.Bobylev@kau.se
