Anslag från Philip-Sörensens Stiftelse
Erik Philip-Sörensens Stiftelse har delat ut sammanlagt drygt 2.6 miljoner kr till forskare inom humaniora och genetik. Forskningen gäller skilda ämnesområden från franskinlärning, järnålderskrigare och populärkultur till sorkarnas genetik.
Erik Philip-Sörensen var grundare av Securitas-koncernen och hade också ett stort samhällsintresse, manifesterat i stiftelsen med hans namn. Dess humaniora-anslag går enbart till forskare vid Lunds universitet, medan de genetiska anslagen inte är knutna till något visst lärosäte.
Årets största humaniora-anslag, 450 000 kr, går till etnologen Carina Sjöholm och projektet Populärkultur och upplevelseindustri. Det handlar om hur människors vardag påverkas i en tid då mobiltelefoner förvandlas till videokameror, datorer blir mötesplatser för nya bekantskaper, och media rapporterar om dokusåpor och filmer som om de vore verkliga nyheter.
Det näst största anslaget, 300 000 kr, går till Jonas Granfeldt från romanska institutionen i Lund för ett projekt om utvecklingsgångar i skriven franska.
– Det har i talspråk visat sig finnas ett visst system i hur inlärarnas grammatik utvecklas. Nu vill vi se om detsamma gäller för skriftspråket. Om så är, så skulle man kunna använda dessa så kallade utvecklingsgångar som grund för automatiserade test av en persons skriftliga språkfärdighet, säger han.
Två andra större anslag på humaniorasidan går till arkeologen Thomas Wallerström för ett projekt om häradsstruktur och maktkoncentration på medeltiden, och hans kollega Bertil Helgesson för ett projekt om järnålderskrigarna från Uppåkra. Elisabeth Mansén, Lars Gustaf Andersson, Maria Nilson och Elisabeth Zetterholm är de övriga humanister vid Lunds universitet som fått anslag.
På den genetiska sidan har ett av anslagen gått till Maarit Jaarola vid Institutionen för cell- och organismbiologi i Lund. Hennes projekt heter Molekylär analys av artbildning i Microtus.
– Microtus är ett släkte av sorkar, berättar Maarit Jaarola. Under den relativt korta tid de har funnits – ca en till två miljoner år – har 60-70 ännu existerande arter uppstått. Artbildningen pågår fortfarande, och jag tror att ytterligare en art nyligen har uppstått. Detta kan man undersöka med molekylär analys av arvsmassan.
Övriga som får anslag för genetisk forskning är Dan I Andersson vid KI och SMI, Stockholm, Christer Halldén vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Ulf Lagercrantz vid SLU i Uppsala, Anssi Saura från Umeå universitet, Carlos Rovira och Mattias Höglund vid Universitetssjukhuset i Lund, samt Marita Cohn och Stefan Baumgartner från Lunds universitet.