Fåglars fantastiska färgseende undersökt med DNA-metod
Hur ser fåglar egentligen ut för andra fåglar? Människan har ett utmärkt färgseende men jämfört med fåglar är vi färgblinda. Olle Håstads avhandlingsresultat visar att vår färguppfattning inte räcker till för att bedöma djurs uppfattning av deras färgsignaler.
– Eftersom det sällan spelar någon roll för djuren vad vi tycker om deras färger, bör vi nog i framtiden koncentrera oss på hur den avsedda mottagaren ser signalen. Färgen finns inte i fjäderdräkten utan i mottagarens öga, säger han.
Vi människor har tre olika typer av tappar (färgsynceller) i näthinnan för vårt färgseende, vilket ger oss ett bra färgseende jämfört med andra däggdjur. Men inte jämfört med andra ryggradsdjur, t.ex. fåglar som har ett tetrakromatiskt färgseende, d.v.s. baserat på fyra olika sorters tappar, vilket teoretiskt ger dem möjlighet att se dubbelt så många färger som vi.
En av tapparna i fåglarnas näthinna är känslig för ultraviolett (UV) ljus. Dess placering i ljusspektrat varierar mellan fågelgrupper. En variant har sin känslighetstopp placerad helt i UV, medan den andra är känsligast i det vi ser som blått ljus men sträcker sig ner i UV. Variationen gör att fåglar med de olika varianterna av färgseende uppfattar färger olika. Det har tidigare visats att fåglar använder sin känslighet för UV för att hitta föda och att se fjäderdräktssignaler från potentiella partners.
I sin avhandling beskriver Olle Håstad en ny molekylär metod som kan användas för att bestämma en fågels färgseendetyp utifrån små mängder DNA från exempelvis fjädrar, blod eller konserverad vävnad. Metoden kräver inte att fågeln avlivas och kan därför användas vid storskaliga undersökningar eller på hotade arter.
Han har identifierat det dominerande synsystemet i de flesta större fågelordningar och visar bland annat att tättingar och rovfåglar har olika synsystem. Skillnaden skapar en möjlighet för småfåglarna att använda signalfärger som är tydliga för andra småfåglar, men svårare att se för deras fiender. Olle Håstad visar också att tättingar i barrskog utnyttjar detta för att vara svåra att upptäcka.
Han har dessutom undersökt färgseendet hos fiskande fåglar som söker sina byten från luften och visar att endast måsarna har ett färgseende specialiserat för att se fiskars ultravioletta färgsignaler. Andra dykande fåglar, t.ex. sulor, tärnor och stormfåglar, använder därför antagligen andra synkomponenter, exempelvis kontrast eller rörelse för samma syfte.
Namn: Olle Håstad
Avhandlingens titel: Plumage colours and the eye of the beholder – The ecology of colour and its perception in birds
Institution: Institutionen för evolutionsbiologi
Opponent: Professor Innes Cuthill, School of Biological Sciences, University of Bristol
Disputationen äger rum: Fredagen 19 december, kl. 10.00 i Friessalen, EBC.
Kontaktinformation
Olle Håstad kan nås på 018-471 2930, eller via e-post Olle.Hastad@ebc.uu.se
