Framtidens reaktor förstör kärnavfallet-KTH leder stort EU-projekt som ska minska lagringstider drastiskt
Ett kraftverk som gör energi av gammalt kärnavfall och samtidigt förstör det. Kan det bli verklighet? Nu startar ett treårigt forskningsprojekt med 23 europeiska parter koordinerat av KTH för att undersöka frågan.
De senaste åren har det gjorts stora forskningsframsteg med så kallad transmutation (se fotnot) av kärnavfall. Därför satsar nu EU 4 miljoner euro på projektet Red Impact. Projektets uppgift är att presentera flera alternativ för att oskadliggöra det europeiska kärnavfallet. De miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenserna av respektive alternativ kommer att utredas. Stor vikt kommer också också att läggas vid att analysera hur avfallshanteringen påverkas av transmutationsprocessen.
Red Impact koordineras av Kungliga Tekniska högskolan. Från Sverige deltar även Svensk Kärnbränslehantering. Från övriga europeiska länder är stora delar av kärnkraftsindustrin och en lång rad forskningsinstitutioner representerade. Flera av parterna möts i Oskarsham på torsdag
– Red Impact innebär förhoppningsvis ett avstamp för det viktiga arbetet att oskadliggöra kärnavfallet, säger Waclaw Gudowski, koordinator för projektet.
(fotnot)
Transmutation innebär egentligen att man omvandlar ett grundämne till ett annat. I detta sammanhang handlar det om att oskadliggöra kärnavfall genom att klyva de tunga långlivade isotoperna (isotoper = samma grundämne, olika antal neutroner i atomkärnan), till exempel plutonium-239 med halveringstiden 24 100 år, till cesium-137 med halveringstiden 30 år. Detta innebär att lagringstiden kan minska från 300 000 år till cirka 1 000år. (ett tiotal halveringar krävs för att att radioaktiviteten ska vara nere på samma nivåer som uran från början har i berggrunden)
Transmutationsprocessen förstör inte bara kärnavfallet, den ger samtidigt energi som kan tas tillvara. Processen sker i en så kallad underkritisk kärnreaktor där reaktionen är igång bara så länge neutroner tillförs utifrån med hjälp av en protonaccelerator. När acceleratorn slås av stannar reaktionen och det kan aldrig bli en okontrollerad härdsmälta.
De främsta argumenten mot transmutation är kostnaderna och att tekniken kräver att avfallet upparbetas.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Waclaw Gudowski, Professor, Avdelningen för Reaktorfysik, KTH
08 – 55 37 82 00, 073-507 08 08 wacek@neutron.kth.se
Daniel Westlén, doktorand, 08- 55 37 87 92, 070-631 54 08
