Moraliska problem i vården – ansvar med oklara gränser
Läkarnas medicinska uppdrag att hjälpa sjuka människor medför samtidigt risker att skada medmänniskor – medicin och moral blir oseparerbara. Dessa problem inom sjukvården diskuteras i en aktuell avhandling från Karolinska Institutet.
Huvudsyftet med Reet Arnmans avhandling är att studera läkares erfarenhet av moraliska problem i vardagsarbetet. Många av de upplevda problemen innehåller sociala och ekonomiska aspekter och kan inte diskuteras enbart inom ramen för filosofiskt grundade etiska teorier. Problemen upplevs i sjukvården, men värdegrunden – som gör problemen till moraliska problem – är samma som grunden i doktorernas vanliga liv: inte skada, inte luras, inte behandla medmänniskor illa. Vad man har för arbetsinnehåll och vad man uppfattar som standarden för en läkare påverkar vad som ses som relevant i en situation.
För de intervjuade läkarna är moral sammanhörande med frågan Hur skall jag leva mitt liv som en ansvarsfull yrkesmänniska? Vad de ser som gränserna för sitt ansvarsområde är svårt att omsätta i det praktiska arbetet när de känner sig tvingade att ta ansvar för förhållanden som borde ligga på politisk besluts- och ansvarsnivå. Läkarnas upplevda problem hänger också samman med deras förståelse av vad för samhälle, vad för slags mänskliga relationer och vad för sjukvård vi strävar efter. För att diskutera detta – förhandla om innehållet av våra värdebegrepp – är ”vanliga” människors och sjukvårdsarbetares erfarenhet nödvändiga beståndsdelar.
Andra yrkesgrupper såsom poliser, socialarbetare och lärare diskuterar moraliska problem i sina arbeten med begrepp från sitt vanliga språk. Så var det också för läkare tidigare. Under 1960-talet uppkom dock inom filosofin tillämpad etik med grenen medicinsk etik. Man började då undervisa blivande läkare med begrepp och teorier från filosofiskolor. Den filosofiska medicinetiken fick ett väldigt medialt genomslag. Genom att fokusera på vissa ämnen och utesluta många andra formades vår medicinetiska verklighet till att handla om några få frågor. De frågor allmänhet och vårdarbetare såg som viktiga frågor och om den akademiska etikens begrepp och analyssätt passade att diskutera alla kliniska vardagsproblem kom mer i skymundan.
Undersökningen är gjord med en socialkonstruktionistisk grund, vilket innebär att man ser moral som något vi lär oss i samspel med dem som står oss nära under vår uppväxt och senare genom exempelvis arbetskamrater. Betydelsen av moraliska begrepp som lojalitet och bedrägeri formas genom en persons djupare övertygelse om världen: om meningen med mänskligt liv. För att finna ett begrepp relevant måste man ha en standard beträffande t ex sociala roller och andra aspekter av samhälleligt liv.
Avhandlingen visar på nya sätt att diskutera problem i kliniska verksamheten genom en bredare diskussion med fler deltagare och fler möjlighet att föra upp ämnen till demokratiska diskussioner.
Avhandlingens titel:
Doctor’s experiences of work related moral problems: responsibility without clear boundaries
Författare:
Läkare Reet Arnman, Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME), Karolinska Institutet, tel 018-37 60 61 eller mail reet.arnman@swipnet.se
Disputation:
Fredag 23 april 2004 kl 09.00, Samuelssonsalen, Tomtebodavägen 6, Karolinska Institutet Solna Campus, Solnavägen 1, Solna.
