Vaccin ny behandling för allergiker?
Ett vaccin för allergiker. Det kan på sikt bli resultatet av den forskning som Anna Ledin presenterar i sin avhandling. Hon har vaccinerat hundar och råttor mot deras egna IgE-antikroppar och visar att deras allergiska symptom minskar.
Antikroppstypen IgE är en del av kroppens försvar mot vissa parasiter, men är idag mest uppmärksammad då den har en nyckelroll i allergiska reaktioner. Vid en allergisk reaktion är det just IgE som orsakar den allergiska reaktionen. Vanligtvis är 0.02% av alla antikroppar i blodet IgE, men allergiker kan ha upp till 10 gånger mer IgE. Det bästa sättet för en allergiker att slippa allergi är att undvika det ämne som orsakar allergierna. Men för en pollenallergiker är det svårt att undgå allt pollen när exempelvis björkarna blommar vilket leder till astma, hösnuva och/eller eksem.
Anna Ledin presenterar en ny form av allergibehandling i sin avhandling. Genom att framställa och injicera ett IgE-vaccin som ser ut som IgE visar hon att kroppen uppfattar vaccinet som något främmande. Det bildas då antikroppar mot både IgE och vaccinet, varpå IgE-nivåerna sjunker i blodet och de allergiska symtomen minskar. Allergivaccinet är testat i råttor samt hundar, och resultaten visar en tydlig nedgång av IgE-nivåerna efter vaccinering. Hundar är ett av de få djur som likt oss människor har allergiska besvär, men det har varit oklart hur IgE-nivåerna relaterar till deras allergier. En ny metod för att mäta hundars IgE-nivåer i blodet utvecklades, och man fann att hundar har exceptionellt höga IgE nivåer. Detta oberoende om de är friska eller har allergiskt eksem, autoimmuna sjukdomar eller hudparasiter. Att ställa allergiska diagnoser endast från att mäta IgE från hundblod kan därför vara vanskligt. Vi mätte dessutom IgE från tre valpkullar och konstaterar att till skillnad från de vuxna hundarna så hade valparna låga IgE-nivåer.
Vad orsakar då allergier? Med säkerhet påverkar både miljö och gener. Men, det är inte klarlagt exakt vilka gener som är involverade eller till vilken grad de är involverade. Anna Ledin och forskargruppen undersökte därför hur en del av en kromosom, som innehåller många olika gener, är inblandad i regleringen av IgE i råtta. Just den kromosomala regionen har tidigare visat sig vara involverad i råttors mottaglighet för ledbesvär i en modell för ledgångsreumatism, och vi fann att den även påverkar IgE-nivåerna i råtta. Om den kromosomala regionen även påverkar människors IgE-nivåer återstår att studera.
Länk till spikbladet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4254
Namn: Anna Ledin
Avhandlingens titel: More or Less IgE
Institution: Institutionen för cell och molekylärbiologi
Opponent: Docent Kjell-Olov Grönvik, SVA, Uppsala
Disputationen äger rum: Fredagen 19 maj, kl. 9.15 i sal C8:305 på BMC.
Kontaktinformation
Anna Ledin kan nås på 018-471 4222 eller via e-post Anna-Ledin@icm.uu.se
