På turbulenta arbetsplatser ökar stressen och sjukskrivningarna
Människor som utsätts för ständiga förändringar i arbetslivet anpassar sig bland annat genom ständig energimobilisering. Detta kan medföra betydande påfrestningar både biologiskt och psykologiskt, menar Töres Theorell, professor vid Karolinska Institutet.
– I vår forskning har vi bland annat tittat på stockholmare och sett att anställda på arbetsplatser med stabila förhållanden har färre riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom än andra, säger Töres Theorell.
Genom att utnyttja ett par stora epidemiologiska undersökningar har Töres Theorells forskargrupp studerat effekterna av stora strukturella förändringar i arbetslivet på sjukskrivning och sjukhusinläggning. Deras iakttagelser finns redovisade i tre kapitel (7-9) i boken Den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens. Dessa undersökningar har gjorts prospektivt, det vill säga att man har startat med individer som inte är långtidssjukskrivna eller arbetslösa och sedan har man följt utvecklingen och relaterat denna till arbetsmiljö och strukturella förändringar.
Studierna visar att upprepade förändringar, såväl nedskärningar som kraftig expansion, av personalens storlek flera år i rad i mitten av 1990-talet följs av ökad långtidssjukskrivning och/eller sjukhusinläggning hos personal som varken slutat eller tillkommit. Detta kan vara tecken på att ständig turbulens medför påfrestningar för hälsan. Måttlig expansion däremot verkade medföra förbättrad hälsa för personal som varken tillkommit eller slutat,.
– Personal som uppger att de har bra stöd både av chefer och av arbetskamrater samt upplever att de har bra möjligheter att påverka sin arbetssituation har lägre risk att bli långtidssjukskrivna än andra, säger Töres Theorell. I jämförelse med denna gynnade grupp hade män och kvinnor som uppgav att de hade små möjligheter att påverka och dessutom tyckte att de hade dåligt stöd av sina arbetskamrater mellan 60 och 90 procent ökning i risken för långtidssjukskrivning under uppföljning
Under nedskärningar i början av 1990-talet minskade den medellånga sjukfrånvaron bland arbetande kvinnor i Stockholm i jämförelse med andra kvinnor. Man kan tolka detta som att sannolikheten för sjuknärvaro ökade i den situationen bland kvinnorna. Detta var särskilt markant bland kvinnor som hade många riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Töres Theorell, professor i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin vid Karolinska Institutet och föreståndare för Institutet för psykosocial medicin (IPM)
Telefon: 08-524 820 01
E-post: Tores.Theorell@ipm.ki.se
