Forskning om sjuka nätverk i tarmen kan leda till ny medicin

Ungefär två miljoner svenskar lider av funktionella mag-tarmsjukdomar, till exempel magkatarr och irritabel tarm. Sjukdomarna gör att de drabbade har ont, ofta är sjukskriva och har försämrad livskvalitet. Det finns idag i stort sett ingen effektiv behandling och forskarna har fortfarande mycket att lära om mekanismerna bakom funktionella mag-tarmsjukdomar.

Henrik Sjövall, professor i mag-tarmkanalens fysiologi och patofysiologi vid Sahlgrenska akademin, leder ett projekt som handlar om hur smärta påverkar nätverk av nerver i tarmväggen. Ny forskning har nämligen visat att tarmens nerver arbetar i nätverk och forskarna tror att det är regleringen av nätverket som är störd hos patienter med funktionella mag-tarmsjukdomar.

– Tidigare har vi mest studerat hur enskilda nerver fungerar. Men precis som i en armé spelar det inte så stor roll hur den enskilda soldaten fungerar, utan det är vad de gör tillsammans som är det viktiga. Vi måste därför lära oss vilka mekanismer som bidrar till att aktivera och stänga av nätverket, hur detta styrs, och hur vi ska göra för att korrigera de fel som uppstår, säger Henrik Sjövall.

En annan viktig fråga är hur informationen om nätverkens funktion hanteras av hjärnan och hur denna information sedan går tillbaka till tarmen.

– När vi lärt oss hur nätverken fungerar kan kunskapen användas till att utveckla nya mediciner mot bland annat irritabel tarm.

För att förbättra möjligheterna att utveckla läkemedel för patienter med funktionella mag-tarmsjukdomar tog AstraZeneca förra året initiativ till forskningssamarbete med Sahlgrenska akademin. Företaget anslog totalt 6,3 miljoner kronor till forskning, medel som mag-tarmforskare vid akademin under tre år har möjlighet att söka. Det är inte första gången de båda samarbetar. Magsårsmedicinen Losec, ett av världens mest sålda läkemedel, utvecklades i nära samarbete med dåvarande Hässle, nuvarande AstraZeneca, och forskare vid Göteborgs universitet.

I år ansökte 32 forskare och bland dem får fem, däribland Henrik Sjövall, dela på totalt 1 160 000 kronor. Till beviljade projekt knyts två forskare från AstraZeneca. Detta för att skapa ett större kontaktnät samtidigt som båda parters kunskap tillvaratas på bästa sätt.

Följande forskare har beviljats medel:
Professor Henrik Sjövall, institutionen för invärtesmedicin, 260 000 x 2 år
Interactions between pain systems and intrinsic secretomotor neurons in the irritable bowel syndrome
Forskare Lena Öhman, institutionen för invärtesmedicin och institutionen för laboratoriemedicin, 160 000 x 1 år

Immunopathogenesis of the inflamed human colon
Professor Gunnar Hansson, institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi, 160 000 x 1 år

The intestinal mucins, the major components of the protective mucus layer and their alterations in IBD and IBS disorders
Professor Lars Fändriks, institutionen för de kirurgiska disciplinerna, 160 000 x 1 år

GERD symptoms and functional heart burn – relation to hiatal hernia and esophageal longitudinal contractions
Docent Anders Kilander, institutionen för invärtesmedicin, 160 000 x 1 år

Effects of bile acids on colonic motility and mucosa and the regulation of the apical sodium dependent bile salt transporter – studies in patients with bile salt induced diarrhoea and functional diarrhoea

Totalt anslagna medel 2004: 1 160 000 kronor

För mer information kontakta:
Henrik Sjövall, professor vid Sahlgrenska akademin, telefon: 031-342 10 00, e-post: henrik.sjovall@medfak.gu.se

Tomas Nilsson, director PR & Communication, AstraZeneca R&D Mölndal, telefon: 031-706 53 64, mobiltelefon: 0708-46 76 38, e-post: tomas.l.nilsson@astrazeneca.com

Staffan Edén, dekanus medicinska fakulteten vid Sahlgrenska akademin, telefon: 031-773 35 76, mobiltelefon: 0708-43 35 32, e-post: staffan.eden@sahlgrenska.gu.se

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51, e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se