Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

15 september 2004

Stort EU-projekt visar:”Mördarbakterier” vanligare än väntat

Allvarliga infektioner med Grupp A-streptokocker, ibland kallade ”köttätande mördarbakterier”, är betydligt vanligare än väntat i många länder. I ett EU-projekt som omfattar 11 länder och leds från Lunds universitet hade man räknat med att under den första ett- och ett-halvtårsperioden hitta omkring 1000 fall, men fann över 5000.

Grupp A-streptokocken, GAS, kan ibland finnas i svalget utan att bäraren märker något alls. I andra fall kan bakterien orsaka en godartad halsfluss eller hudinfektion. Men i somliga fall, bl a beroende på bakteriestammens karaktär, kan en hals- eller hudinfektion ge allvarliga följder med kroniska hjärt- eller njurskador. En akut GAS-infektion t ex i huden kan också gå på djupet och göra att muskulaturen blir formligen uppäten av bakterierna. I andra fall sprids bakterien hastigt och kroppens små blodkärl börjar läcka vätska, vilket kan leda till blodtrycksfall och snabb död även för en ung och tidigare frisk person.

– Vår studie har väckt stort intresse och vi har tvingats avvisa många länder som i efterhand velat ansluta sig till projektet, säger Aftab Jasir från avdelningen för bakteriologi vid Lunds universitet. Det är hon och kollegan Claes Schalén som koordinerar EU-studien.

– En del av de 11 länderna, som Italien och Rumänien, hävdade från början att allvarliga GAS-infektioner inte alls fanns hos dem. Men när man började leta hittade man ett stort antal fall!

I Sverige inträffar 3-400 svåra GAS-infektioner om året. I förhållande till befolkningen är förekomsten ungefär densamma i övriga Skandinavien, Storbritannien och Tjeckien, som också har väl fungerande rapporteringssystem på området. Om man antar att detta är den verkliga förekomsten, så skulle det utvidgade EU ha 18-20 000 fall om året av svåra streptokockinfektioner.

– Den exakta siffran lär vi aldrig få fram. Men det finns säkerligen ett mycket stort mörkertal, säger Claes Schalén. Vi hoppas därför att studien ska leda till en alleuropeisk övervakning av dessa infektioner, och till mer enhetliga laboratoriemetoder.

Studien visar också att inte bara antalet fall utan också antalet olika bakterietyper är mycket större än vad som hittills redovisats. Tidigare räknade forskarna med ett 50-tal typer av GAS. Nu däremot är antalet typer snart nära 200, och nya dyker upp hela tiden. Dessutom är det ofta olika typer som dominerar i olika länder.

– USA har satsat mycket pengar och tid på att utveckla vaccin mot de GAS-typer som förr ansetts vanligast. Men våra fynd visar att detta inte är särskilt meningsfullt. Om ett vaccin ska fungera måste det baseras på någon mycket grundläggande egenskap hos GAS, säger Aftab Jasir.

Allvarliga streptokockinfektioner behandlas idag med penicillin i kombination ett mer snabbverkande antibiotikum kallat klindamycin. Men EU-studien har hittat enstaka fall av klindamycin-resistens, något som i värsta fall kan sprida sig snabbt och i framtiden göra bakterien motståndskraftig mot denna behandling.

Om klindamycin skulle bli verkningslöst, så återstår det sista motdraget i svåra fall, ett medel kallat vancomycin. Sedan finns inga fler antibiotika att ta till. Därför hoppas inte bara Aftab Jasir och hennes medarbetare utan också många andra på ett ämne som lundagruppen utvecklat och kallat Cystapep. Det är en substans som biter på flera sorters farliga bakterier och mot vilken bakterierna inte verkar kunna utveckla resistens. Forskningen är dock ännu i ett tidigt stadium, och en klinisk användning av Cystapep kan bli verklighet först på 5-10 års sikt.

Kontaktinformation
Mer information Aftab Jasir och Claes Schalén, 046-17 32 84 eller -86, aftab.jasir@mmb.lu.se, claes.schalen@mmb.lu.se.
”Scientific officer” i EU är Anna Lönnroth, 32 2 299 42 10, anna.lonnroth@cec.eu.int, och projektets hemsida är www.strep-euro.lu.se.
Om Cystapep, se http://www.lu.se/info/pm/638_pressm.html.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera