Skuggor från Tysklands förflutna
När muren föll och Öst- och Västtyskland skulle återförenas blev den nationella identiteten en prioriterad fråga. Men arbetet med att konstruera en gemensam tysk historia förde även med sig att tröskeln för antisemitism och främlingsfientlighet sänktes. Det hävdar historikern Jan Selling vid Lunds universitet som i dagarna lägger fram sin avhandling.
Helmut Kohl inledde arbetet med att normalisera den tyska nationalkänslan redan i början av 80-talet. Han utlovade en ”intellektuell och moralisk vändpunkt” där det negativa förflutna skulle ”neutraliseras”.
– Det skulle bli politiskt gångbart med nationalism även om man i Tyskland fortfarande föredrar att kalla det för nationalmedvetande eller patriotism, säger Jan Selling.
När Tyskland återförenades ställdes frågan på sin spets. De två staterna hade båda gjort upp med sitt förflutna men på olika sätt. Östtyskland beskrev sig som en antifascistisk stat medan Västtyskland beskrev sig som antitotalitärt.
Jan Selling har studerat tre tyska minneskonflikter som uppstod under 1990-talet och som gav upphov till många debatter både i media och i politiken. En handlar om kampen om historieskrivningen om koncentrationslägret Buchenwald. Det hade använts som ett sovjetiskt interneringsläger under åren efter andra världskriget och senare som antifascistisk minnesort. Nu uppstod en debatt mellan olika schatteringar av överlevande med olika uppfattningar om hur det före detta koncentrationslägret skulle förvaltas. De andra två minneskonflikterna som Jan Selling studerat är omvandlingen av det forna DDR- monumentet Neue Wache Unter den Linden till ett antitotalitärt nationalmonument och den 12 år långa debatten om hur Förintelsemonumentet i Berlin skulle utformas.
Diskussionerna kring de här tre händelserna blev hätska och det uppstod något som Jan Selling kallar för ”mittenextremism”. Två kända tyskar från den politiska mitten, författaren Martin Walser och journalisten Rudolf Augstein, grundare av nyhetsmagasinet Der Spiegel, kom med antisemitiska yttranden, om än i förtäckta ordalag. De hävdade bland annat att tyskarnas försök att skapa ett nationellt medvetande saboterades av framstående judar och det blev en stark polarisering mellan det tyska och det judiska.
– Att debatten uppkom i samhällets politiska mitt gjorde att den fick en stor acceptans. Många tabun uppluckrades och fler personer började använda sig av ett språkbruk som påminde om klassisk antisemitism, säger Jan Selling. Han tror att detta kunde ske eftersom det fanns en stark drivkraft att skapa en gemensam nationell identitet.
Det nya tyska samförståndet efter murens fall vilar på föreställningen om Tyskland som en luttrad nation. Förintelsen är en central del av historiediskursen och tidigare motsättningar mellan vänsterliberala och konservativa positioner har överbryggts. Men detta, menar Jan Selling, har skett till priset av en sänkt tröskel för antisemitism och främlingsfientlighet.
Kontaktinformation
Jan Selling disputerar den 24 september 2004, kl 10.15, sal 3 Historiska institutionen med avhandlingen Ur det förflutnas skuggor – historiediskurs och nationalism i Tyskland 1990-2000. Författaren nås på telefonnummer 0490-70292, 0732-057009 eller e-post Jan.Selling@hist.lu.se
