Fetter i bröstmjölk påverkar barns IQ
Ju längre amningstid, desto intelligentare barn. Det sambandet bekräftas av en studie vid Linköpings universitet som dessutom pekar ut en del av förklaringen till fenomenet: bröstmjölkens innehåll av fleromättade fettsyror, framförallt den typ (omega-3) som finns i fet fisk.
Bakom studien står en forskargrupp under ledning av Per Gustafsson, docent i barn- och ungdomspsykiatri. Resultaten publiceras i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.
Studien omfattade ursprungligen 131 barn födda i Sverige mellan 1994 och 1997, rekryterade via mödravårdscentraler i Linköping. Alla föddes fullgångna och utan komplikationer. Av dem kunde 29 flickor och 44 pojkar följas upp vid 6½ års ålder. Mammorna fick lämna mjölkprov direkt efter förlossningen samt en månad respektive tre månader därefter. På barnen togs blodprov vid tre respektive 18 månaders ålder. Mammorna fick också vid flera tillfällen besvara frågeformulär om amning, miljö- och socioekonomiska faktorer och matvanor.
Vid 6½-årsuppföljningen genomgick de 73 barnen ett begåvningstest av typen WISC-III (Wechsler intelligence scale for children). I detta uppskattas både verbal intelligens (verbal IQ) och praktiska förmågor (performance IQ).
Resultaten visar statistiska samband mellan längden på amningen och barnets IQ. Barn som ammats mer än fem månader klarade testet klart bättre än de som ammats kortare tid. Varje extra amningsvecka motsvarade 0,27 IQ-enheter.
Forskarna hittade också ett säkerställt samband mellan halten av fleromättade fettsyror i den första bröstmjölken, kolostrum, och 6½-åringarnas IQ. Dessa fetter bidrar till hjärnans tillväxt och skyddar nervcellerna hos spädbarnet. Den nya studien visar att denna påverkan är tydlig även i tidig skolålder.
– Sammansättningen i kolostrum speglar förhållandet i näringen under fosterperioden. Barnen till mammor med låg halt av omega-3-fettsyror i bröstmjölken har lägre IQ vid 6½ år, säger Per Gustafsson.
Det är dock inte så enkelt som att rekommendera blivande mödrar att äta fet fisk. Det kolliderar nämligen med risken att få i sig alltför höga halter av PCB och andra miljögifter som anrikas i fiskfett. I stället kan man äta rapsolja, vars fetter kroppen själv kan omvandla, eller tillskott i form av kapslar med långa omega-3-fettsyror.
Nu pågår en så kallad interventionsstudie ledd av Karel Duchén, specialistläkare vid Universitetssjukhusets barnklinik, där gravida kvinnor får tillskott av omega-3 i kosten. Målet är att kartlägga sambandet mellan sådana fettsyror och allergiutveckling hos barnen. På liknande sätt som i den nu publicerade studien kommer man så småningom att följa barnen både avseende allergier och kognitiv förmåga.
Dessutom planeras en behandlingsstudie på barn med ADHD, som ska få kosttillskott av EPA, en lång omega-3-fettsyra.
Artikeln ”Breastfeeding, very long polyunsaturated fatty acids and IQ at 6½ years of age” är publicerad i Acta Paediatrica 93/2004.
Kontaktinformation
Per Gustafsson 013-224204, per.gustafsson@imk.liu.se
Karel Duchén 013-221355, Karel.Duchen.Munoz@lio.se
