Hur blir kunskap i naturvetenskap meningsfull?
Undersökningar har visat att människor i allmänhet är intresserade av naturvetenskap och att de anser att sådana kunskaper är betydelsefulla. Trots denna betydelse så upplever ändå många elever naturvetenskapen i skolan som svårbegriplig eller till och med främmande. Elever har också svårt att koppla ihop skolans undervisning med andra erfarenheter.
För att råda bot på detta behövs bättre kunskaper om hur lärare kan göra undervisningen i naturvetenskap mer begriplig och meningsfull för eleverna. Det är temat för ett projekt vid Lärarhögskolan i Stockholm som möjliggjorts genom anslag från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Projektet inriktar sig
mot gymnasiet och de senare åren på grundskolan.
Kunskaper i naturvetenskap spelar en avgörande roll i dagens samhälle. De behövs inom en rad olika yrken, inte bara för att ägna sig åt naturvetenskaplig forskning, utan också för att kunna delta i samhällslivet i stort. Det kan exempelvis handla om att förstå vad experter säger, för att leva ett liv i hälsa eller för att ta ställning i en demokrati. Naturvetenskapliga kunskaper och naturvetenskapliga tillvägagångssätt för att skaffa sig kunskap är också en väg för människor att berika sina liv och finna mening i tillvaron.
Projektet kommer att studera möten på olika nivåer:
» mellan elevers erfarenheter och kunnande,
» mellan elever och läromedel samt
» mellan elevers och lärares erfarenheter och kunnande.
Vad gör det möjligt för elever att bättre hantera situationer där det krävs kunskaper i naturvetenskap? Hur går det till när elever ökar sin kompetens i att resonera naturvetenskapligt?
I studien spelas samtal in mellan elever som får lösa naturvetenskapliga problem med hög relevans för grundskolan och gymnasiet. Problemen är formulerade på ett sådant sätt att eleverna i varierande utsträckning kan lösa dem utifrån sina naturvetenskapliga kunskaper. Därefter görs analyser för att se hur olika erfarenheter samspelar när eleverna löser problemen. Resultaten kan sedan användas som hypoteser för vilka möten som är väsentliga för elevernas lösning av problemen. Målsättningen är att öka kunskapen om vilket innehåll i undervisningen som hjälper ungdomar i sin förståelse av centrala naturvetenskapliga områden. I en förlängning är det möjligt att pröva detta innehåll i autentiska klassrumssituationer.
Projektet finansieras med 1,8 Mkr under tre år och startar våren 2005. Forskningsledare är professor Per-Olof Wickman vid Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande vid Lärarhögskolan i Stockholm. Projektet kommer att genomföras av doktoranden Karim Hamza.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Per-Olof Wickman, professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskap, tel 08-737 98 23, mobil 070-958 57 36,
per-olof.wickman@lhs.se
Linda Carlsson, informatör, tel 08-737 55 30, linda.carlsson@lhs.se
