Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

2 december 2004

Goda resultat med endast ett ägg vid provrörsbefruktning

Nästan lika många kvinnor som fick tillbaka ett embryo åt gången fick barn som kvinnor som från början fick tillbaka två embryon. Samtidigt minimeras risken för tvillingfödslar. Det är resultaten av en stor studie från Sahlgrenska akademin.

Provrörsbefruktning, IVF, är en framgångsrik metod för att hjälpa barnlösa par att bli föräldrar. För att maximera chansen till graviditet har läkarna i allmänhet återfört mer än ett embryo. Det har lett till att andelen flerbörder är betydligt större än vid graviditeter som uppkommer spontant. Flerbörd innebär att det blir två eller fler barn vid samma graviditet. Oftast är det tvillingar. Att vänta mer än ett barn innebär större risker. Barnen föds ofta för tidigt och har ofta låg födelsevikt. För att minska antalet graviditeter med mer än ett barn rekommenderar Socialstyrelsen sedan förra året att endast ett embryo sätts tillbaka åt gången.

I den största kontrollerade studien i världen har forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg jämfört antal förlossningar i två grupper av kvinnor som genomgått IVF. Hälften av kvinnorna fick först tillbaka ett embryo. Om det inte blev något barn, fick de tillbaka ytterligare ett embryo som fram till återförandet varit fryst. Den andra hälften av kvinnorna fick redan från början tillbaka två embryon. 661 kvinnor under 36 år från elva kliniker i Skandinavien deltog i studien.

Resultaten visar att det blev nästan lika många förlossningar i båda grupperna.

– 42.9 procent av kvinnorna i två-embryogruppen födde barn jämfört med 38.8 procent i ett-embryogruppen, säger professor Christina Bergh och specialistläkare Ann Thurin, som varit huvudansvariga för studien.

Den stora vinsten är att andelen förlossningar med tvillingar eller fler barn var minimal hos den grupp kvinnor som fick tillbaka ett embryo åt gången.

– I ett-embryogruppen var 0.8 procent av förlossningarna flerbörds. Det ska jämföras med en 33.1 procent av förlossningarna i två-embryogruppen, säger forskarna.

I Skandinavien är ett-embryoåterförande redan rutin på många kliniker.

– Studiens resultat kommer förhoppningsvis att påskynda utvecklingen mot att återföra ett embryo åt gången även i övriga delar av världen, säger Christina Bergh.

Studien resultat publicerades den 2 december 2004 i den ansedda amerikanska medicinska tidskriften The New England Journal of Medicine.

Kortfakta IVF/provrörsbefruktning
Vid IVF plockas ägg ut från kvinnans äggstockar. Äggen placeras i näringslösning i en glasskål tillsammans med spermier. De ägg som befruktas kan återföras till kvinnan och kan där utvecklas till ett foster. Embryon av god kvalitet kan frysförvaras och efter upptining återföras på samma vis.

Världens första lyckade provrörsbefruktning genomfördes i Storbritannien 1978 och sedan dess har cirka en miljon provrörbarn fötts i världen. Skandinaviens första lyckade provrörsbefruktning genomfördes vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg 1982. I Sverige föds årligen omkring 2 500 barn efter lyckade IVF-behandlingar.

För mer information kontakta:
Adjungerad professor Christina Bergh, telefon: 031-342 37 95, mobiltelefon: 0736-88 93 25, e-post: christina.bergh@vgregion.se

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för kvinnors och barns hälsa, avdelningen för obstetrik och gynekologi

Tidskrift: The New England Journal av Medicine, 351:23, 2 december 2004

Artikelns titel: Elective single embryo transfer versus double embryo transfer in in-vitro fertilization

Författare: Ann Thurin, Jon Hausken, Torbjörn Hillensjö, Barbara Jablonowska, Anja Pinborg, Annika Strandell och Christina Bergh

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51,
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera