Enkla leverprover kan avslöja dödlig leversjukdom
En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att två vanliga leverprover som ingår i ett rutinblodprov kan hjälpa läkaren att diagnostisera den allvarliga sjukdomen skrumplever. Det leder till att det blir lättare att upptäcka och följa utvecklingen hos dessa patienter. Planering för eventuell levertransplantation kan därför bli enklare.
Flera olika leversjukdomar kan leda till skrumplever, som är en allvarlig sjukdom med svårartade komplikationer och ett dödligt förlopp. Idag ges behandling för att mildra symtomen och enda botemedlet är levertransplantation. För att ställa diagnos använder sjukvården sig idag av leverbiopsi, det vill säga stickprov från levern, ultraljud och datortomografi. Dessa metoder har en del nackdelar. Leverbiopsi har en viss komplikationsrisk och dessutom upplever många patienter att det är obehagligt att ta provet. Det är alltid en viss väntetid för att få en undersökning med ultraljud eller datortomografi och dessutom ger datortomografi en viss strålning vid varje tillfälle. Det vore därför önskvärt att hitta ett enkelt, billigt och komplikationsfritt sätt för att få stöd för diagnosen skrumplever. Påvisande av skrumplever kan få olika konsekvenser, till exempel ökad motivation för patienten att avstå från alkohol vid alkoholframkallad skrumplever, sökande efter komplikationer till skrumplever som inre åderbråck och ökat stöd för genomförande av levertransplantation.
Leg läkare Helena Nyblom har i studierna som ligger till grund för avhandlingen studerat patienter med alkoholorsakad leversjukdom samt två leversjukdomar med oklar orsak, PSC, primär scleroserande cholangit, och PBC, primär biliär cirrhos. Alkoholorsakad skrumplever är en av de vanligaste orsakerna till levertransplantation globalt sett. I Göteborg utförs runt trettio procent av levertransplantationerna hos patienter med PSC och cirka fem procent hos patienter med PBC.
Avhandlingen visar att vid samtliga dessa tre leversjukdomar kan två vanliga leverprover som ingår i ett rutinblodprov, ASAT och ALAT, ge stöd för diagnosen skrumplever. Vidare visar den att dessa leverprover också kan användas för att bedöma vilken prognos patienter med alkoholleversjukdom och PSC har. När det gäller patienter med PSC har avhandlingen visat att dessa leverprover är en av de tydligaste markörerna för en dålig prognos.
För patienterna innebär det att det blir mycket lättare att regelbundet följa utvecklingen av sjukdomen och att upptäcka eventuell utveckling till skrumplever. Det här ökar chansen till en mer optimal behandling för patienten. Det är dock viktigt att poängtera att metoden ska användas som ett komplement för att sålla fram de patienter som bör komma i fråga för de övriga metoder som används för att ställa diagnosen skrumplever.
Avhandlingen är skriven av:
Leg läk Helena Nyblom, mobiltelefon: 0708-86 41 28, e-post: helena.nyblom@medic.gu.se
Handledare:
Professor Rolf Olsson, telefon: 031-342 18 30, e-post: rolf.olssson@medicine.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för invärtesmedicin
Avhandlingens titel: Diagnostic and prognostic value of the AST/ALT ratio as an indicator of cirrhosis in chronic liver disease.
Avhandlingen försvaras torsdagen den 16 december, klockan 13.00, aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
