Delaktighet leder inte automatisk till bättre arbetsmiljö
Medarbetardelaktighet och arbetsmiljökartläggningar är inte tillräckligt för att förbättra arbetsmiljö och hälsa. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Enkäter och andra kartläggningar av arbetsmiljöproblem är ett regelbundet återkommande inslag på många arbetsplatser.
– Det brukar gå till så att inkallade arbetsmiljöexperter kartlägger problemen och sedan ägnas ett möte åt att diskutera resultaten med medverkan av experten, i hopp om att förbättringar ska åstadkommas, säger leg psykolog Mats Eklöf, avhandlingens författare.
Mats Eklöf har studerat datoranvändare på 36 olika arbetsplaster för att ta reda på vilken inverkan den här typen av kartläggningar och diskussioner har på deras arbetsmiljö och hälsa samt på aktiviteten för att försöka åstadkomma förändringar på dessa områden.
– De har knappast någon större inverkan på miljö och hälsa. Däremot kan de stimulera till aktivitet för att försöka förändra.
I studien var det ergonomer som gjorde kartläggningen och ledde diskussionsmötena. Det spelade ingen större roll om diskussionen skedde med enbart chefen, med hela arbetsgruppen eller med varje medarbetare individuellt. Men på avdelningar där diskussionsmötet hölls med endast chefen var resultatet mest positivt. Dessutom går det åt betydligt mindre tid att diskutera resultaten med enbart chefen, som också enligt arbetsmiljölagstiftningen är skyldig att känna till och göra något åt arbetsmiljöproblemen.
Medarbetardelaktighet och inflytande över hur arbetsmiljöarbetet går till brukar av forskare och experter inom arbetsmiljöområdet anses vara ”framgångsfaktorer” för god arbetsmiljö. Resultaten i Mats Eklöfs avhandling visar att detta inte gäller generellt. Hög medarbetardelaktighet hade samband med lägre prestationskrav, mindre stress och bättre relationer på arbetsplatsen. Men det behöver inte vara resultat av delaktighet, utan kan lika gärna vara förutsättningar för att de anställda ska hinna, orka och klara av att vara delaktiga i arbetsmiljöarbete.
– Vi kunde inte konstatera samband mellan delaktighet och möjligheter att påverka sitt eget arbete, förekomst av fysiska besvär under arbetet, upplevelse av bekvämlighet under arbetet eller hur nöjd man var med de förändringar som genomförts. Därför framstod inte delaktighet i sig som en kraftfull ”framgångsfaktor” för bättre arbetsmiljö, säger Mats Eklöf.
– Vi gjorde också en mindre studie bland svenska yrkesfiskare, vilken gick ut på att deltagarna själva, i stället för experter, beskrev arbetsmiljöproblem och sedan analyserade och diskuterade dem i grupper där fiskerikunniga arbetsmiljöexperter också medverkade. Erfarenheten från detta projekt säger att det inte var tillräckligt med problembeskrivningar och hög delaktighet. Förbättringar infördes när arbetsmiljöexperter hjälpte deltagarna att hitta praktiskt och ekonomiskt möjliga lösningar på problem som de själva identifierat och beskrivit.
Avhandlingen är skriven av:
Leg psyk Mats Eklöf, telefon: 031-773 32 19, e-post: mats.eklof@ymk.gu.se
Handledare:
Professor Mats Hagberg, telefon: 031-343 81 11, e-post: mats.hagberg@ymk.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för invärtesmedicin, avdelningen för yrkesmedicin
Avhandlingens titel: Interventions for safe and healthy work
Avhandlingen försvaras fredagen den 17 december, klockan 9.00 i Hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg
Avhandlingens huvudtext publiceras i Arbete och Hälsa 2004:12. Avhandlingen finns nedladdningsbar på Arbetslivsinstitutets hemsida, http://www.arbetslivsinstitutet.se/publikationer/
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
