Frielektronlaser visar molekylernas rörelser
Frielektronlasrar gör det möjligt att följa förändringar i materiens strukturer på tidsskalor ned till miljondelar av en miljarddels sekund och med en upplösning som urskiljer enskilda atomer och molekyler. Inom ett tiotal år öppnas nya möjligheter att studera enskilda viruspartiklar och följa infektionsprocesser på molekylär nivå. KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet undertecknar idag ett avtal om samarbete kring framtidens frielektronlasrar.
Avtalet innebär att KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet är med i utvecklingen av frielektronlasrar med röntgenvåglängder för nästa decenniums spjutspetsforskning i breda områden av naturvetenskaplig och medicinsk vetenskap.
Vanliga lasrar kan redan idag ge ultrasnabba ljuspulser, men deras våglängder är mer än tusen gånger för stora för att kunna se enskilda atomer och molekyler. Med den kommande röntgenlasern kan man göra helt nya slags studier där längd- och tidsskalor motsvaras av atomernas storlek och rörelser, och där materien kan fångas i extrema och exotiska tillstånd.
– Vid de frielektronlasrar som planeras kommer man bland annat att kunna studera enskilda viruspartiklar. Ljusblixtarnas skärpa och intensitet ger möjligheter att följa förändringar i virusen och till exempel hur infektionsprocesser fortlöper på molekylär nivå, säger Örjan Skeppstedt, föreståndare för Manne Siegbahnlaboratoriet, Stockholms universitet.
KTH, Uppsala universitet och Stockholms universitet har tidigare bestämt sig för att samarbeta inom området. Idag har en delegation från KTH, Uppsala universitet och Stockholms universitet med rektorerna i spetsen åkt till DESY-laboratoriet i Hamburg för att skriva under ett avtal om uppbyggnad och forskning vid den mest avancerade frielektronlasern i världen, som ska vara fullt utbyggd år 2012. Men redan i vår blir det möjligt att praktiskt använda en frielektronlaser där det föremål som observeras blir belyst av korta och kraftiga ljusblixtar, flera miljoner gånger starkare än dagens ljuskällor.
– Ett område där frielektronlasrarna öppnar nya möjligheter är studier av ultrasnabba processer i ytor och tunna filmer, till exempel i samband med friktionstillämpningar. Med de nya frielektronlasrarna för röntgenstrålning kommer man att kunna se ändringar i de atomära bindningarna och följa de kemiska och strukturella omvandlingarna i ytlagren, säger Ulf Karlsson, KTH.
– Sverige ligger i internationell toppklass när det gäller forskning med ljus från synkrotronljuskällor, som kan ses som föregångare för frielektronlaseranläggningar. Även i planering och pionjärexperiment vid de kraftfullaste nya frielektronlasrarna spelar svenska forskare ledande roller. Genom det här avtalet befäster vi den positionen. Vi tar också ett steg mot att etablera Stockholm-Uppsalaregionen som en nationellt och internationellt betydelsefull region för teknisk utveckling och forskning inom området, säger Bo Sundqvist, rektor för Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Örjan Skeppstedt, föreståndare Manne Siegbahnlaboratoriet, Stockholms universitet, tfn 08-16 10 78
Ulf O. Karlsson, professor KTH tfn 08790 41 53
Joseph Nordgren, professor Uppsala universitet 018-471 3554
Anders Flodström, rektor Kungliga Tekniska högskolan, tfn 08-790 70 01
Kåre Bremer, rektor Stockholms universitet, tfn 08-16 22 71
Bo Sundqvist, rektor Uppsala universitet, tfn 018-471 33 10
Pressmeddelande från Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet
